www.attila.tecknare.se
Våra kära duperingsmedier ägnar – i stort sett – uteslutande all läsbar plats åt tak-och snöras, OS och de sedvanliga kändisfrosserierna. Får vi oss lite politik till livs i dessa – tydligen – annars spänningslösa dagar, så är det från opinionsavdelningarnas partiska mörkerfurster som lobbar för sina varsina etablerade partier. Det är noga med det där – riksdagspartier, inga andra. Kommer något annat i någon mening fram, så måste spikmattorna rullas ut ögonblickligen. De måste punkteras på alla fyra hjulen till förmån för de etablerade partierna, som vill ta patent på den makt som en gång utgick från folket.
Eller som Bildt sa: portalparagrafen om att all offentlig makt ska utgå från folket har kritiserats för sin kollektivistiska grundsyn.
Bör kommuner tvingas ta emot flyktingar? frågar Expressen i skymundan. De behöver tydligen skapa en liten omröstninsgenkät för den saken. De har så fullt upp med att cesurera folkopinionens åsikter tills sina artiklar, att vad folk tycker inte redan har framgått.
Hade de inte friserat kommentarsfälten så noga hade frågan inte behövt ställas. I läsandes stund säger 82 % förstås nej. Det är alltså ett under om de inte snart kastar om mätningsresultet, så det ser ut att 82% svarar ja. Det blir ju fel annars. Å anra sidan lämnar det utrymme för en artikelserie om invandrarnas utsatthet och svenskarnas ovilja att ta solidariskt ansvar. Fortfarande. Ett antal hundra miljarders miljarder skattepengar senare, så är det fortfarade oss och vår obotliga missunnsamhet det är fel på.
Nåväl. Vad händer då egentligen i och runt vårt land just idag, som medierna inte tycker är viktigare än Anna Anka och skidvalla? Det som nyhetsmedierna konsekvent undviker och undanhåller oss?
Exempel:
I Norge: ”Invandrare bakom samtliga överfallsvåldtäkter i Oslo”
I vårt grannland Norge talar man, till skillnad från svensk media, klarspråk vad gäller brottsstatistiken. Norska polisens statistik över överfallsvåltäkter i Oslo senaste tre åren visar att det i SAMTLIGA fall är icke-västliga invandrare som är gärningsmän.
Här i Sverige förs inte statistik över etniciteten på brottslingar, efter politiska beslut av de politiskt korrekta i Sveriges riksdag. Det finns dock ingen anledning att tro att statistiken skulle se mycket mer annorlunda ut i Sverige, som ju har en ännu större invandring ifrån icke-västliga länder än våra grannländer.
Etablissemanget är mycket väl medvetna om att ifall den ocensurerade statistiken redovisades och svenska folket såg hur pass överrepresenterade vissa invandrargrupper är i våldtäktsstatistiken m.m skulle sannolikt krav på en restriktivare invandringspolitik följa, vilket det i dagsläget endast är Sverige-demokraterna som med trovärdighet propagerar för. (PI, läs hela.)
”Det svenska folkhemmet bränns ner”
Invandrarungdomar i vårt lands Göteborg om vår svenska polis: ””Polisen har inget här att göra, här är det vi som bestämmer.”"
”98 644 beviljade uppehållstillstånd och uppehållsrätter 2009” (Fria Nyheter, har även diagram)
Migrationsverket redovisar att Sverige beviljade sammanlagt 98 644 förstagångstillstånd till utlänningar 2009. Det är en ökning med 8 623 personer. Barn födda i Sverige ingår inte i anhörigstatistiken. Personer som haft uppehållstillstånd eller uppehållsrätt och fått förlängning ingår inte i siffrorna.
”Lex Vellinge nödvändig” (Expressen, vad annars – allt som har med nedmontering av våra friheter att göra uppmuntras.)
S vill skriva om socialtjänstlagen så att det blir obligatoriskt för kommunerna att ta emot flyktingar. Det är ett bra förslag, skriver Expressens ledare.
(För vem?/min anm.)Visst finns risken att en sådan lag mest skulle bli symbolisk. I praktiken måste ju de nyanländas bästa sättas i centrum, och det skulle knappast ligga i deras intresse att bussas iväg till en helt avog, Sverige-demokratiskt styrd kommun. Men symbollagstiftningar kan förändra mentaliteten. Exempelvis tog Vellinge till slut intryck när det började storma kring kommunens främlingsfientliga egoism. Snart ”smittade” den nya inställningen andra kommuner.
För övrigt är en Lex Vellinge principiellt rimlig. Den skulle klargöra att flyktingmottagningen är ett nationellt åtagande som kommuner inte har rätt att smita ifrån.
”650.000 unga saknar bostad om fem år – inget stopp för flyktingar”
(PI mer objektivt och nyanserat, läs hela)
”Thomas K: Varför nonchalerar våra politiker den enorma bostadskrisen ut i Sverige och hur många tusentals asylsökande tar vi emot?
2. Bostadskris i 70% av 290 kommuner (ingen länk)
På SVT Gomorron hade man debatt om bostadskrisen är 70% i 290 kommuner, hundratusentals unga står i bostadskö!
3. 200.000 unga i bostadskö enligt Hyresgästföreningen
Varför tar inte Yvonne Ruwaida(MP), Kalle Larsson(V), Luciano Astudillo(S) och Anders Lago(S) m fl som är engagerade i denna fråga inte hänsyn till de boende i kommunerna. Det är väl invånarna som i första hand ska ha de lediga bostäderna? Är det rimligt att tiotusentals svenskar som saknar bostad och står i långa vänteköer ska betala skatt och bidra så flyktingar får ”värdiga” boenden?
Notera även Yvonne Ruwaidas artikel. Inte ett enda ord om någon bostadskris som hyresgästföreningen beskriver! Om 5 år kommer 650.000 unga sakna bostad!”
Vad säger man?
Befriande läsning, om än sorglig, i en tid då man kan bli schizofren av alla dubbla budskap: medias tillrättalagda kontra verkligheten bakom dessa potemkinkulisser.
Jag tror många väljer att blunda, för det orkar inte ta in sanningen. Det skulle krossa deras samhällsbild av Sverige. Det är ju onekligen en skrämmande tanke att vi har kommunismen och nazismen på återväxt inom de etablerade partier som redan har makten.
Wikipedia:
En diktatur tenderar i allmänhet att närma sig just totalitära samhällsförhållanden när det går att beskriva samhället:
1. Ingen rättssäkerhet (check!)
2. Inga fungerande demokratiska strukturer (check!)
3. Ju längre en diktator härskar, desto större är risken för att en personkult uppkommer. (check!)
4. Enligt Rummels lag är det en betydande risk att invånarna mördas av regeringen (åtminstone stävjas inte det extremt ökade våldskrminaliteten där mord, rån, överfall, hot och våldtäkter nu är vardagsmat -- check!)
5. Det föreligger en större risk för krig än i icke-diktatur. (pågår, check!)
6. Sannolikt är den ekonomiska utvecklingen sämre än i en icke-diktatur. (check- vi är ruinerade)
De ovan angivna premisserna kan användas för att visa att världens stater generellt före parlamentarismens genombrott inte var diktaturer, eftersom det där ofta fanns rättssäkerhet och vissa fungerande demokratiska strukturer.
I moderna diktaturer som uppstod under 1900-talet var det vanligt att diktaturerna hade drag av demokrati, till exempel i form av val, och regimerna menade sig i flera fall företräda folket mot förtryck, så som i Östblocket och Kuba.
I och med att dessa stater inte tillät opposition, uppfylls dock inte kriterierna på allmänna och fria val. Till skillnad från absolutism var diktaturerna officiellt proklamerade såsom tillfälliga, under det att regeringen skulle skapa folkstyre, som i detta fall har en annan innebörd än för liberaler.