Monstermänniskors genmanipulationer
Dorperfåret är resultat av en ny lammuppfödning med inomhusfår och är en köttrik ras. Konstgjord, kan man säga. Den är framavlad för maximal köttmängd, precis som den beramade Belgian Blue-kreturen, och är ingenting annat än djurmisshandel. Nya sätt att plåga våra slaktdjur är allt människan duger till att komma på, vad gäller utveckling och förnyelse för djurens väl och må. Aftonbladet kallar framavlingen ”monsterfåret”, när stackaren snarare är offer för monstermänniskor.
Min önskan, när jag läser om sådant här, är att människan visade sig tillräckligt begåvad för att genmanipulera fram djurarter som saknade både känsloliv och känsel. En sorts köttgrönsak. Har det inte gått långt då? Vad är det för vidriga tankar?
Dorperfåret är ännu ett led i en djupt tragisk utveckling, som enbart speglar mänsklig girighet och empatiavveckling.
Enligt lagen måste alla lamm få vara ute och beta från den 15 juni, men då har omkring 50 000 av lammen i Sverige redan hunnit bli slaktade, skriver Svenska Dagbladet.
De stackarna får inte ens dagsljus. Inte uppleva sol och himmel under sitt korta besök i livet; ingen stimuli alls. De flesta vet hur långvarig brist på dagsdjus underbygger depressioner. Vilken etisk rätt har vi att hålla känslokalla djurfabriker. Att självändamålsenligt sätta oskyldiga liv till världen i plåga, där vi som allsmäktiga också avgör deras livslängd.
Sveriges djurskyddslag anses vara en av de bästa i världen. Ändå tillåter den den här typen av uppfödning.
Det är en skakande verklighet. En verklighet som vi både kan minimera och förändra, om vi ändrar attityd till utsträckningen i djurens rättigheter. Själva uttrycket är ett skämt. De har aldrig haft andra rättigheter än dem vi bevärdigar dem med. Om människan ser ett sätt att tjäna pengar på att reducera djurs rättigheter, eller strunta i dem, så kommer övergreppen fortsätta – för även juridiskt tas större hänsyn till producenternas egoistiska kostnadsmässiga skäl. Lider du ekonomisk skada av att handla annorlunda, så har djurens rättigheter underordnad betydelse. Vad vi har är en tandlös djurskyddslag, som ser bra ut på papper. Den efterlevs när det passar. Vi känner inte till en bråkdel av de missförhållanden som finns, för det skulle skada efterfrågan.
– Vi får kritik för att de går inomhus men det här är ett sätt att möta konsumenternas efterfrågan på färskt lammkött även på våren. Vi skulle gärna släppa ut djuren hela året, men vi har det klimat vi har, säger Tomas Olsson, uppfödare och ordförande i Lammproducenterna, till SvD
Det här är ett sätt att projicera det dåliga samvetet för rutinerna på konsumenterna, för det är inte konsumenterna som efterfrågar vare sig plågade eller genmanipulerade raser. Om konsumenterna dessutom fick mer och korrekt information om förhållandena, tror jag att efterfrågan skulle minska remarkabelt. Hur många djur slaktas, ofta plågsamt, helt i onödan? Köttsvinnet är enormt. Bortkastade liv. Ett liv i plåga och ångest och en smärtsam död, till ingen nytta. ”Vi försöker bemöta den stora efterfrågan” - på att tvingas kasta osålda köttberg?
Det är år 2010. Borde vi inte vid det här laget ha gått en mer medveten och vegetabilisk utveckling till mötes? Istället verkar mänsklighetens etiska evolution tillbakautvecklas, medels strävan att tillåta plågsammare slakmetoder (halal) och också den här groteska uppfödningsmodellen.
Jag skäms. Å beslutsfattarnas vägnar, som anses utgöra den knäckta måttstocken på vår moral och rättsmedvetenhet. Det är de som tuktar majoritetens önskemål och rättsmedvetande, nu när de inte längre tar hänsyn till den demokratiska grundtanken om att all makt ska utgå från folket – likställt med konsumenterna. Jag riktar min ilska mot regeringen.
Som de flesta vetenskapstroende känner till, kan sanningen om saker och tings rätta beskaffenhet aldrig verifieras, bara falsifieras. Även i detta fall. Vi får inte rätt information i handeln. Vi hindras att välja vad vi accepterar. Vi måste hålla till godo med det sannolika, det vi kan föreställa oss och läsa mellan raderna (vilket är gastkramande tillräckligt), för i motstas till de själslösa politikerna är konsumenterna inga fundamentalister.
Om vi inte kan lita på att vi får oförvanskad information om våra köttprodkuter, som ger oss rättvis möjlighet att efterfråga endast försvarbara djuröden, så behöver vi bojkotta samtliga köttproducenter. Tillräckligt länge för att tvinga fram en positiv ändring. Skilja agnarna från vetet och röka ut djurplågerimarknaden. Sanningsenlighet är det sista som belönas i det här samhället.
Men människan är lat och livsfientlig. För att nå sanningen måste man söka den. Det kräver en ihärdig uppoffring. Varje gång vi går och handlar.
Tänk efter före, nu när påsken närmar sig och lammet och kycklingen är lika efterfrågad, som julens gris. Det är ett ypperligt tillfälle att försöka skapa förändring i den efterfrågan, som ger djuren bättre levnadsförhållande. Och färre slipper födas till ett lidande.
Bildkälla 1:
Inga relaterade artiklar.
Loading ...
Märkligt nog är det oerhört tyst just nu om just Halal och Koscher slakten, båda strider mot Svenska djurskyddslagen och inget av dom är godtagbart. Att plåga djur för en religions skull kan jag inte med, det är samma syn på livet som för människor i så fall, och som vi har sett, så tillåter ju religionen mord på icke troende eller ickereligiösa med samma typ av argument.
Jag tycker att man kan hänvisa genmanipulation av djuren till djurskyddslagen också, det är ju att påtvinga en icke normalt avlat djur något den inte kan värja sig mot, människans girighet är obeskrivligt brutal.
För övrigt så undrar jag varför inte staten inte tar i mot den olagliga rituella slakten, de vet ju om flera olagliga slakterier, ändå får dessa existera i det tysta utan att lagen, djurskyddet och livsmedelsverket lägger sig i. Är det en ”tyst” muta för att hålla de religiösa falangerna på gott humör inför valet, eller är staten så rädd att det är för många religiösa så att det skulle bli ett uppror av dessa grupperingar som staten inte klarar av att hantera?
Eller försöker staten ha genmanipulering aktuellt för djur så att man kan göra detsamma med människor? ”Supermoderater” och ”Supersocialister” som vare sig dör eller kan bli sjuka för att kunna få makt i eviga tider? Man kan ju undra i alla fall….
Rätt.
Dessutom…Tror politikerna på fullt allvar att vi glömmer-, och tycker att de här genmanipulationerna (och tortyren för tackorna att framställa dem) ska vända bort fokus från kanske än plågsammare islamska slaktmetoden halal? Plötsligt ska vi anse att detta är att föredra, eller vad är poängen?
Märkligt tyst nu, om halalimport och förändring av djurskyddslagen för att tillåta slaktmetoden även här. Men det är ju just detta – vaddå ”tillåta”? Politikerna ser ju helt mellan fingrarna med den illegala halalslakten som pågår inrikes för fullt, redan!
Vi vill naturligtvis inte ha någon av delarna!
Jag är glad att jag, sedan många år, är vegetarian. Det känns skönt att slippa att bidra till sådant här genom sin konsumtion.
Heder åt dig, Irma. Köttprodukterna blir alltmer sällsynta i mina egna förråd; numera sträcker de sig mest till vad som går till hundarna och katterna.
Mycket kyckling blir det därför. Men aldrig, aldrig produkter som utgår från Kronfågel.
Jag gjorde en egen undersökning för att ta reda på vilka kycklingproducenter det gick att ”lita” på, i fråga om halal. Resultatet kan du läsa här., om du vill det.
Djurskydd kommer ha min högsta politiska prioritet. Att föregå med gott exempel kan ju faktiskt vara förtroendeingivnade, om inte annat så gnuttan lovvärt, så det är hög tid att frångå köttätarlivet.
Det äcklar mig numera att botanisera bland likdelar (så ser jag det nu) i köttdiskarna. Aldrig får man heller vara säker på hur djuret ifråga tilländadagats, eller hur dess levnadsförhållande varit fram till dess. Det gör mig djupt ont. Så ont, att det inte längre är en uppoffring att välja bort kött. (mejeriprodukter och ägg, skaldjur och fisk, förmodar jag kommer leva kvar i något år till.) Man måste ändå börja någonstans, det kan alla tänka på.
Även efter att ha slutat vara köttkonsument, kan man göra livet ”besvärligt” för handeln, genom att oförtrutet kräva garantier för på vilket sätt djuret slaktats och vart. Vilka är leverantörerna? till slut kan butikerna bli så pressade (det tar tid för dem också att besvara alla frågor) att de tar ansvar för åtminstone tydlig information – och själva väcks till ökat medvetenade om varifrån de hämtar in köttprodukterna. ”Våra kunder köper inte längre vad som heslt”.
Visst, man kan var vegetarian om man vill, men människan är ett rovdjur i sin natur och där räcker nu inte enbart grönsaker till för att kunna hålla en stark kropp med muskelmassa och energi till hjärnan. Jag äter kött i begränsad utsträckning, det tilltalar mig inte så mycket längre, ändå gillar jag fisk, ägg, mjölk, älgkalops mm. Men inte varenda dag.
Det finns många som argumenterar om att vara vegetarian eller inte, och var och en kanske mår bra psykiskt på sitt sätt av att äta som man tror är rätt – Men människan behöver proteinerna i kött för att kunna vara stark i kroppen och blodet – Sedan kan de militanta veganerna skrika hur mycket de vill, det är ofrånkomligt och vetenskapligt bevisat – Än så länge ;-)
För den sakens skull skall man ändå inte plåga djuren och hänvisa till religionen, det är bara löjligt. Det finns absolut inget som styrker att man blir starkare eller får en bättre kropp eller psyke av kött där djuret fått lida alla helvetes kval. Jag tycker det mer verkar vara undanflykter för att få äta kött överhuvudtaget, så för att straffa sig själv för att man äter kött, så plågar dom djuret med sin Halal och Kosherslakt.
Poängen, som du faktiskt tar upp, är ju att bli mer medveten och förändra förhållandena, inte förbjuda köttätande. Jag tror inte på det utan på det fria väljandet, varje människa avgör själv, men med det följer inte att vi behöver acceptera vilka tillvägagångssätt/producenter som helst.
Att bara minska konsumtionen – som du och jag – skapar mindre efterfrågan. Det bidrar, för vi är ju inte ensamma. Särskilt bra är det om uppfödare och marknad kan sätta minskad förbrukning/ratandet i korrelation med VARFÖR. De ska inse att det lönar sig att behandla djuren bättre, inte tvärtom. Jag är i så fall för högre priser för att finaniera uppfödarnas ökade omkostnader för bättre djurhållning och empatiskare behandling/procedur vid slakt – om nu det åberopas som orsak till missförhållanden. varför kan inte staten – det är ju våra skattepengar – lägga bidrag till vettiga ändamål, för en gångs skull, istället för att kasta dem in i det stora svarta hål som skapar än större uppfätt hål – som nu.
Vi underskattar grovt djurens intuition och förmåga att uppleva ångest och skräck. En omtänksammare och mindre ångestfylld, stresskapande behandling krävs. Att låta slakten gå ögonblicklig och att djuren inte ges tillfälle att ana något. Är det för mycket begärt?
Tills dess kan vi bara bidra med små, men högst irriterande medel. Vara till kravfyllt besvär för marknaden.
Jo, jag har minskat min köttkonsumtion, ganska drastiskt till och med.
Jag märker i alla fall inte någon större skillnad annat än att jag blir lite mer lönnfet eftersom man får gå och småäta hela tiden, mättnadskänslan på en sallad sitter i 5-10 minuter och man kan ju inte knalla omkring med en säck morötter på ryggen hela dagarna precis
Du får nog läsa på lite om vad människor behöver äta och rovdjur är vi definitivt inte. Vi behöver inte äta några animaliska produkter över huvud taget. Jag har läst någonstans att det är vanligt bland orienterare att vara åtminstone vegetarianer.
Som djurhållningen ser ut idag skulle du kunna pröva att vara i alla fall en nästan-vegan ett tag. Om alla gjorde så skulle kanske den heliga marknaden förstå vinken.
Blev lite fel på länken men nu är den rätt. Hoppas jag.
Nej, jag tror du behöver läsa på lite själv, och inte bara ensidigt vegetariskt. Människan lever på animaliska produkter också, och när kvinnor föder barn, så är bröstmjölken det första dom ger barnet, inte sant? Inte är det morotsjuice som kommer där i alla fall.
Och vem bryr sig om orienterare? Jag kan inte se att de har ett dugg med livscykeln att göra ;-)
Vad man däremot vet är att t.o.m grottmänniskorna jagade för att få näring, dvs kött, man har sett ristningar om det, men ingenstans ser man ristningar av ett majsfält eller en potatisåker.
Djurhållningen är under all kritik, det håller jag med om, men det är inte skäl till att bli vegetarian, en del vill ha det så som sin livsstil, det är okej för mig, själv jagar eller fiskar jag inte ens längre, och det skulle jag i så fall bara göra om jag behöver mat för att överleva. Nu köper jag det mesta i affären, tyvärr.
I enstaka fall när vår gårdsbutik har egenslaktat kött köper jag av dom, likaså potatis och andra grönsaker, då slipper jag hyckleriet med krav och nyckelhålsmärkta extra dyra produkter. Och här på landet känner man de som har gårdsbutiken personligen, man vet hur de har med djur, besprutning och inställning till plågsam slakt.
Säg mig, om du skulle vara hungrig NU och inte hade ätit på ett par veckor, snön ligger över åkrarna och isen ligger på sjön, vad är då enklast att göra, odla upp kål på dagen eller dra upp en fisk ur ett hål?
Människan kan inte överleva enbart på grönsaker, de som jobbar i extrem kyla, -35 -40 gör av med 5-6000 kalorier om dagen – Hur många kilo sallad, kål, potatis och morötter blir det och var odlar man det mitt i vintern?
Någonstans i människans begynnelse så måste det ha funnits ett behov av animaliska produkter, annars skulle de ju inte ha gjort sig besväret med att jaga, det är ju alldeles för besvärligt, tidskrävande och energikrävande, då hade det ju varit mycket enklare att skala en potatis då, eller äta nötter, bär och frukt, eller hur?
Att däggdjursmammor ammar sina spädbarn har ju inget med att vara vegan eller att äta animaliska livsmedel. Visst har människan ätit kött och fisk genom årtusenden och det är lätt att förstå att grupper av människor som levt i arktiska trakter tagit sig en och annan säl förutom fisk mm men det är ändå fråga om relativt få människor även räknat över tid.
Du har rätt i att en människa i extrema förhållanden behöver stort kaloriintag och att det då behövs mycket fett i maten men det går utmärkt att få i sig mycket fett från oljerika växter. Man behööver ju inte ens extrahera oljan.
Din hypotetiska fråga om vad jag skulle äta om endast fisk fanns att tillgå så skulle jag nog svälta hellre än att ta fisk i munnen. Nu talar jag för mig själv och jag äcklas så oerhört av animaliska livsmedel efter att inte ha ätit något från djur på flera decennier. När det gäller ost och ägg har jag i det längsta försökt vara pragmatisk men nu går det inte längre.
Jag valde bort kött och fisk 1977 av etiska skäl eftersom jag anser att djur har rätten till sitt liv lika mycket som människan fast när ett djur blir obotligt sjukt så är avlivning att rekommendera. Jag har till och med huggit huvudet av en och annan trast som mina katter skadat så att ingen återvändo finns och sedan lämnat dem åt sitt öde.
Jag vill dock inte missionera att alla ska bli veganer. Men vi verkar vara överens om att om många av dem som är allätare kraftigt minskade sin köttkonsumtion någon månad skulle förhoppningsvis marknaden inse att de förlorar kunder på det djurplågeri som nu försiggår i stor skala.
Jag inbillar mig inte att djur hade det så mycket bättre förr i tiden eftersom jag såg tillräckligt när jag som barn på 1940- och 1950-talet växte upp bland småbönder.
Håller med dig men mejeriprodukter innebär mycket lidande för mjölkkor och deras kalvar. Jag lärde mig när jag nyligen lyssnade på en rättegång i ett djurplågerimål att kalvar till mjölkkor är en oönskad biprodukt. Klicka på mitt namn så kan du läsa om rättegången.
Inte min dag idag när det gäller länkar. Nytt försök!
Ibland krånglar det, Annika! Det blev efter uppdateringen till senaste versionen, så jag hoppas de rättar till felet vid nästa. Stort tack för länken!
/Isa
det är säkert sant, för som jag sa känner vi inte till en bråkdel av vad våra ”hushållsdjur” genomlider; det är svårt att föreställa sig att mjölken tillblir genom andra sorts lidanden. Äggfabrikerna är heller ingen fröjd, hönsens levnadsförhållanden, även om man tror att varken ägg eller mjölk – som djuren producerar naturligt – kan ha tillkommit genom ”onaturlig” stimuli (lidande) etcetera etcetera. Det handlar fortfarande om vilka levnadsförhållanden de ges!
Du skriver ”Men människan är lat och livsfientlig. För att nå sanningen måste man söka den. Det kräver en ihärdig uppoffring. Varje gång vi går och handlar.”
En vis person sade en gång, att det är ett tecken på mognad att kunna sätta andras behov framför sina egna utan att känna det som en uppoffring. Vackert, eller hur?
Japp, klokt sagt, men många är inte där än – att inte uppleva det hela som en uppoffring. Att avstå från kött av medlidande, när smaken för köttprodukter är i högsta grad närvarande, känns säkert som en uppoffring för den goda saken. Känner man det inte längre som en uppoffring för ett högre syftes skull, så tror jag att man har kommit över sitt eget behovav/längtan efter av kött.
I flera sammanhang stämmer mognadstesen i att känna osjälviskhet – men detta har begränsningar. Det finns extrema grader av osjälviskhet som hotar med självutplåning. I alla sammanhang håller jag inte med om visdomen i att det tyder på mognad att ge avkall på egna behov för att tillfredsställa andras. Det är som att tigga om att bli utnyttjad till döds av alla mindre nogräknade, som inte alls är på samma nivå, vilket långt ifrån alla är. Vi har alla en normal sjävbevarelsedrift, och ett ansvar att ta hänsyn till vårt eget värde i lika hög grad som till andras, vilket vi knappast bejakar med att sätta alla andras väl framför vårt eget. Så, det här beror på i vilket sammanhang man sätter tesen, tror jag.
Det här leder nog in på etisk filosofi, som kanske inte gynnar djurhållningsdebatten så mycket. :)
Rovdjur var kanske att ta i, men jag ska inte petimätra. Först vill jag tacka för en bra artikel!
Vad man kanske kan sammanfatta diskussionen som uppstått med är att vad som är onaturligt i vårt köttätande – och som måste förändras – är på vilket sätt djuren behandlas. Det är det primära målet.
Nedan text är hämtad ur doktor Dahlqist blogg. Länk här.
”Vår art har haft kött och fisk som basföda under praktiskt taget hela sin tid på jorden. När våra förfäder för omkring 5 miljoner år sedan började leva i anslutning till vatten började hjärnan växa tack vare att basmaten blev fisk och skaldjur med hög halt av de långkedjade omega 3 fettsyror som är avgörande för vår tankeförmåga. Förmänniskorna blev allt klokare och upptäckte att de kunde göra maten lättuggad och lättsmält om de lagade till den vid en eld.
Den äldsta eldstad med tillagade matrester som man hittat hittills är 800 000 år gammal men förmodligen började man laga mat redan för 2 miljoner år sedan. Man skaffade sig effektiva vapen och började jaga storvilt på grässlätterna. Matsmältningsapparaten hade tidigare dominerats av en stor grovtarm där bakterier jäste sönder växters cellulosaväggar och därmed gjorde växtnäringen tillgänglig.
När man började laga mat behövdes inte längre den stora energikrävande grovtarmen och de stora käkarna. I stället uppkom effektiva enzymer för omsättning av animaliskt fett. När den moderna människan uppstod för 200 000 år sedan var hon en specialiserad jägare och fiskare som ibland kompletterade dieten med värmebehandlade grönsaker och rotfrukter. Vår hjärna som till 60 % består av fett är fortfarande beroende av att vi äter animaliskt fett för att utvecklas optimalt.
Problemet i dag är att vi börjat massproducera mat med hjälp av konstgödsel och kraftfoder. Det är framför allt kött som fötts upp på ekologiskt producerat grönfoder, viltkött, vildfångad fisk, ekologiskt producerade mjölkprodukter och ägg som kan ge oss det animaliska fett som vi behöver för att utvecklas optimalt och för kroppens och hjärnans underhåll.”
Ted.
Det blev lite konstigt där. Om man jagar och fiskar så äter man ju djur som man vet har levat ett bra liv. Bättre än så kan de ju inte få det.
Jag tycker om kött och fisk och eftersom jag försöker hålla mig lite GI så passar det mig utmärkt.
Det största problemet nu för tiden är förvisso girigheten hos producenterna men allmänheten ligger bra till med sin girighet med. Som FD. lanthandlare så vet jag vad det innebär. Folk kör gladeligen upp bensin för 70-80 kr för att kunna handla sig en matkasse 10-15 kr billigare. Mycket storpack blir det och av det slängs (enligt undersökningar) sisådär 20-30% för att det har blivit för gammalt. Vinsten typ uteblir. Ska stormarknaderna kunna sälja varorna till de låga priserna så innebär det ju naturligvis att de pressar sina lveverantörer till det yttersta. Själv tittar jag mer på kvalité och kravmärkning än på priset. Bra att frågan tas upp. Gårdsbutiker gillar jag.
Producenterna är giriga, men konsumenterna är väl snarare bekväma? Dessa tvenne lever i symbios på det sättet, att de möter varandras behov. Eller synder. Både lathet och girighet ingår ju i de sju dödssynderna. :) Konsumenten betalar producenten dyrt för att slippa både slakten och de etiska problemen. Skuldöverföring. Det är ju bekvämt.
Men. De betalar också för den tveksamma förmånen att bli lurade på verklighetsöverensstämmande information, som kan påverka deras val och därmed djurens öden.
Min far sa en gång, att egentligen är ingen värd det kött som var och en inte är kapabel att döda med egna händer. Det ligger något i det. Nu är ju det här en utopi som inte ens skulle vara praktiskt kontrollerbart, men om det inte var lagligt att överlåta slakten på någon annan, att köpa kött och tjänst…hur många skulle då vara köttätare?
En intressant tankeställare. Om inte annat skulle svaret på den frågan berätta något om oss själva, som vi kanske inte haft anledning att reflektera över förut. ”Om jag inte kunde köpa kött, utan var tvungen att döda djuret själv – skulle jag göra det då?”
Nu skulle väl många svara att man gör var som helst om man är hungrig, men detta får ju ställas mot bakgrund av att varken hunger eller svält är förestående – man har fortfarande tillgång till bröd, ägg, mjölk, smör, ost, frukt, svamp, nötter, grönsaker, ris, pasta… Hur många skulle känna sig tillräckligt motiverade? Hur skulle det här påverka köttmarknaden och därmed djurens liv?
Ibland funderar jag på att ha egna höns och ett par kor, för ägg och mjölk. Fådjursskala, bara för eget husbehov. Jag har väldigt svårt att föreställa mig att jag skulle kunna döda ett djur, vilt eller tamt, om det inte vore i en instinktiv reaktion. Som i självförsvar. Eller, som Annika berättade – för att akut förkorta ett lidande i en ohjälplig situation.
Det här med djurhållning är mycket svårt. Vi försökte med egna höns under några år. De första hönorna fick vi av en granne men sedan köpte vi en del sorterade kycklingar, dvs tuppkycklingarna var bortsorterade. Jag tänkte inte då så mycket på vad det innebar.
Senare försökte vi oss på att ta fram egna kycklngar i en äggkläckningsmaskin. Gulliga kycklingar blev det de hade ju ingen mamma med skyddande varma vingar att krypa in under. En höna fick då chansen att ruva och det blev även då gulliga kycklingar och det var bedårande att se hur hönan tog hand sina små.
Men, men när vi tog fram egna kycklingar blev cirka hälften tuppar och med fem tuppar i hönsgården blev det inte så roligt. Hönorna som tyckte att det räckte att bli betäckta en gång per dag blev nu våldtagna för alla tupparna ville förstås bli kycklingfar. I stället för att lägga ner sig paringsberdda sprang hönorna för livet när de såg en tupp.
Tuppbeståndet minskade med duvhökens hjälp. Några av raskycklingarna, som vi köpt, levde inte så länge, några andra raskyckligar fick problem med sin leder och måste avlivas ganska unga.
Hönshållningen slutade med att hönorna fick gå i pension och till slut var det bara en höna kvar. Hon var pensionär länge, bortåt 10 år innan hon flyttade till hönshimlen.
Vad händer med de utsorterade tuppkycklingarna? Jo, de lär malas ner levande till något slags djurfoder! Äter man kött kan man förstås slakta tuppkycklingarna och äta upp dem. Men för dem som inte vill äta kött men ägg är det en olöslig ekvation.
Dette er dyremishandling og bør forbyes.
Dyrene har ikke godt av denne manipuleringen som skjer fordi meensket er grådig .
Jeg er vegetarianer og det er jeg glad for, tull og tøys at folk tror man er nødt for å spise kjøtt .
I Norge har sauene blitt større og større og mistet sin opprinnelige angst for rovdyr og det å kunne klare seg i naturen.
Forskerne mener at alle mennesker bør ta en eller flere kjøttfrie måltider pr. uke for miljøets skyld.