Manifest: När sötebrödsdagarna är över

Läs DNs debattkrönika: ”Är vi redo att älska juden och muslimen?”, men ta både ett djupt andetag och stadigt stöd mot dörrkarmen först.

” Riksdagens ledamöter vet att det går att kombinera religiös slakt med moderna krav på djurskydd. Man vet att kosher- och halalslakt är betydligt mindre plågsam än den kulturellt omhuldade svenska slakten av ripor, älgar och kräftor.

Men man är av politiska skäl inte beredd att utmana en latent islamofobi, som så länge frågan inte diskuteras öppet gör gemensam sak med en välmenande djurrättsopinion.

Att Sverige står ensamt med förbud gör att frågan på sikt kan få en lösning med hjälp av EU eller Europarådskonventioner. Men det vore större om lösningen kunde komma som ett solidaritetskrav från majoriteten, gärna de svenska kristna samfunden.

Praktiserande muslimer diskrimineras dagligen. De hindras att skicka pengar till släktingar eller att be på arbetet. De nekas traditionell klädsel, även på offentliga arbetsplatser och trots glasklara regler och domstolsutslag. De har svårare att få jobb och diskrimineras i skolan.

Samtidigt som Sverige står starkt vad gäller medborgarskap och försörjningstrygghet finns en svag acceptans för avvikande religiösa och kulturella beteenden. Detta är en konsekvens av den svenska sekulariseringen och synen att religion enbart ses som en privat angelägenhet. Majoritetskulturen, i form av julfirande eller söndagsledighet, har blivit norm utan att vi funderar över dess religiösa rötter. Det gör det svårt för muslimer att helga vilodagen på fredag eller fira slutet av ramadan.”

Mitt manifest låter sig inledas med denna anmärkningsvärt depraverade artikel.

Nu har det gått så långt att vår svenska djurskyddslagstiftning betraktas som ett osolidariskt diskrimineringsverktyg mot religiösa minoriteter.  Om djurskydd har lagstiftats i solidaritet mot djuren och för djurens rätt att inte utsättas för mänsklig grymhet.  Ritualslakt är att tillfoga djuret långt och onödigt lidande och hela scenen är också som tagen ur en rit för djävulsdyrkan. Den högre makt som kräver lidande och offer för att blidkas, är inte värdig någon form av uppmärksamhet eller uppmuntran.

Vi lever i en modern verklighet i Sverige, där alla bidrar med gemensamma krafter, och inte en blodtörstig för- eller efterislamsk tid i Mellanöstern, där man kräver respekt för att man utnyttjar andra och praktiskt taget förbjuder allt vad mänskliga framsteg heter. Det vore oursäktligt att låta våra djur bli en av insatserna för att politiska aktörer vill fiska invandrarröster på att hänga en våldsideologi med bristande empatisk förmåga i kjolarna, när främsta fokus borde ligga på snabbast möjlig assimilering. Valet är att återvända. Bara ett fåtal har verkliga flykting- och skyddsskäl.

Här avgör vi vad som är acceptabelt och vilka ultimatum som finns för uppehälle i vårt land.  Inte ens det kristna samfundet vet att solidaritet ska visas mot den målgrupp som behöver den bäst, och det är sannerligen inte djurplågarna! Vi behöver förbättra och armera vårt djurskydd, inte inspirera det med föråldrade influenser som urholkar och försämrar det.

Jag, liksom de flesta andra, vägrar underkastas en sinnesvriden kult, som i sin farligaste falang inte är något annat är en nazistisk våldsideologi i rabiatare tappning. Islam kan till sin konstitution  inte ens passera som religion. Islam har religiösa, juridiska, politiska, ekonomiska, sociala och militära komponenter. Det religiösa inslaget kryddar alla de andra komponenterna, men är ingen religion och ska som sådan inte åtnjuta religionsfrihet.  Islamisering börjar när det finns tillräckligt antal muslimer i ett land för att agitera för sin religiösa privilegier. Det är vad vi ser idag. När politiskt korrekta och kulturellt diversifierade samhällen är överens om att kräva religiösa privilegier, brukar också några av de andra komponenterna ovillkorligen  följa med. (Källa)

Med muslimers etablering från 2% till 5% börjar de värva proselyter från andra etniska minoriteter och missnöjda grupper, ofta genom att rekrytera från fängelser och gatugäng. Från 5% utövar de ett större inflytande i förhållande till deras procentdel av befolkningen.  Exempelvis kommer de att verka för införandet av halal (halalslakt, enligt islamiska normer) för mat, vilket säkrar arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen för muslimer. De kommer att öka trycket på livsmedelskedjor att se till att halal finns på hyllorna – med hot om man inte följer den ordningen.

VI BEHÖVER BARA STUDERA islams utveckling och etablering världen över och se den röda tråden, som väl matchar det mål Koranen faktiskt påbjuder. Det är ingen nådig syn och den ä oförfalskad. Faktisk. Så länge som den muslimska befolkningen bara utgör omkring eller under 2% i ett visst land, kommer de mest ge intryck av- och  uppfattas som en fredsälskande och missförstådd (”tyck synd om”) liten minoritet, och inte som ett hot mot andra medborgare. Vid följande procentandelar kommer de att verka för att få den styrande regeringen att låta dem få styras (inom sina getton) enligt sharia, den islamiska lagen – oförändrad och intakt från 570-talet.

SLUTMÅLET för islamisterna är att införa sharialagar för hela världen, en värld som bara ska bestå av muslimer. Glöm inte det.

När muslimer uppnår 10% av befolkningen, tenderar laglösheten att öka som ett sätt att visa missnöje med sina villkor, oavsett vi vems land de befinner sig.  Det börjar med skol- och bilbränder.
Varje icke-muslimsk handling kränker islam, och leder till uppror och hot, såsom med motstånd mot Muhammed-karikatyrerna och filmer om islam. Sådana spänningar möter vi redan dagligen, särskilt i muslimska bostadsområden.
Efter att ha nått 20% kan nationer förvänta sig explosiva upplopp, jihadist-milis, sporadiska mord och brännande av kristna kyrkor och judiska synagogor. Efter 40% får nationer vara med om omfattande massakrer, ständig terror, attacker och pågående krigföring.
Från 60% får nationer erfarenhet av ohämmad förföljelse mot icke-troende av alla andra religioner (inklusive muslimer som inte anpassar sig), sporadisk etnisk rensning (folkmord), användning av sharialagar som vapen och Jizya, skatt för otrogna – det vill säga för oss.

Efter 80% väntar dagliga hotelser och våldsamt jihad, viss statlig etnisk rensning, även vissa folkmord, eftersom dessa nationer köra ut de otrogna och närmar sig procenttalet 100% muslimer, såsom det visat sig i:

Bangladesh – muslimer 83%
Egypten – muslimer 90%
Gaza – muslimer 98,7%
Indonesien – muslimer 86,1%
Iran – muslimer 98%
Irak – muslimer 97%
Jordanien – muslimer 92%
Marocko – muslimer 98,7%
Pakistan – muslimer 97%
Palestina – muslimer 99%
Syrien – muslimer 90%
Tadzjikistan – muslimer 90%
Turkiet – muslimer 99,8%
Förenade Arabemiraten – muslimer 96%

100% kommer att inleda fredsprocessen i ”Dar-es-Salaam” – the Islamic House of Peace. Här är det tänkt att vara fred, eftersom alla då är muslimer. Koranskolor är de enda skolorna, och Koranen är det rådande ordet.

Tyvärr har fred aldrig uppnåtts. I dessa 100%-stater skrämmer och spyr de mest radikala muslimerna ut hat och låter blodtörsten döda även mindre radikala muslimer.

”Innan jag var nio hade jag lärt mig de grundläggande ramarna för arabiskt liv. Det var jag mot min bror, jag och min bror mot vår far, min familj mot mina kusiner och klanen, den klanen mot stammen, stammen mot världen och vi alla mot de otrogna”. (Leon Uris, ”The Haj”)

Dagens 1,5 miljarder muslimer utgör 22% av världens befolkning. Men deras födelsetal gör födelsetalen hos kristna, hinduer, buddhister och judar samt alla andra troende försvinnande små. Muslimer kommer att överstiga 50% av världens befolkning i slutet av detta århundrade.

KÄLLA: Peter Hammond, Slavery, Terrorism and Islam: The Historical Roots and Contemporary Threat, Islam: A 100% System of Life – Utdrag ur boken: Amazon.com

MEN: ” Riksdagens ledamöter vet att det går att kombinera religiös slakt med moderna krav på djurskydd.” Uttalandet är skrattretande. Moderna krav på djurskydd är raka motsatsen till det stenåldriga djurplågeriet som är ritualslakt. Det går inte ”kombinera”, det är endera eller.  Försök pressa in ett kassetband i en DVD-spelar, så förstår ni vad jag menar.

Är våra förnuftigaste makthavare redan nu rädda  för att sätta säga ifrån på skarpen, vilket jag inte betvivlar är anledningen till att de inte  gör just det, så finns alla skäl för oss andra att sätta stopp medan vi ännu är i majoritet och kan försvara vår del av Europa från en landsomfattande katastrof. All makt i landet ska utgå från det folk som bär det -  i en demokrati. Nota bene: Det existerar inga demokratiska islamiska stater!

Ett enda parti är verklighetsförankrade nog att vilja vända utvecklingen – Sverigedemokraterna. Det inbegriper ett seriöst värnande om – och även – förstärkt djurskydd. SD är enda partiet som tar djurens rättigheter och skydd mot övergrepp på allvar. De övriga partierna är psykopatiskt eniga om att legalisera det systematiska djurplågeriet som ritualslakt innebär. ”I religionsfrihetens namn” – i detta lands namn, med den fulla mänskliga rätten att vara fritt från religiösa påtryckningsmedel.

Att angripa vårt djurskydd och anklaga det för att vara  ”osolidariskt” och i strid mot ”religionsfriheten”  är bara ett av alla ”nysvenska” insteg i islams vidriga sharia-lagar. Politiker, Svenska Kyrkan och massmedierna håller på att rubba alla normala cirklar genom att förvandla vårt land till en islamisk plattform – gratis  för världens alla tokreligiösa muslimer, då allt ska bekostas och påkostas av oss med en helt annan eller ingen religion alls. Religionsfrihet, för vem?

”Mångkulturen” , som etablissemanget är ensamma om att vilja ha, är sedan länge avslöjad att handla om en enda kultur:  mellanösterns.  Det är bara islam som det fjäskas för och som ska visas dumsnäll  förståelse, oförtjänt respekt och obefogad hänsyn i de mest absurda sammanhang.

VAR ÄR POLITIKERNA, när de religiöst judefientliga muslimerna trakasserar och förföljer judarna,  - i vårt  så kallade religionsfrihetliga land?  När muslimernas hatbrott mot icke-muslimer sätter våra samhällen, bilar och skolor i brand; när vi mördas och våldtas  och det kastas sten på vår hårt tålamodsprövade räddningstjänst och ordningsmakt – var är politikerna då med bara en enda av alla  sina kampanjer mot rasism?

Sahlin & Co kommer som vanligt lösa problem med att förvärra dem; de öppnar ”baske mig” gränserna för fortsatt massinvandring för att visa att ”vi minsann inte är arga” på de fullvuxna ”barnen”, samt  fler dialogforum med  fingerfärg och plyschkuddar, så att alla dessa tråkiga missförstånd i ”möte mellan människor” kan uttryckas pedagogiskt. Vi dumma, rasistiska skattebetalare förstår inte att vi blir berikade av den massimporterade vandalismen, extrema kriminaliteten, de ambitionslösa analfabeterna, livstidsförsörjningarna, behovslösa arbetskraften utan varken vilja eller kraft, och av alla omfattande bidragsbedrägerier ”som inte kan mätas i pengar.” Ska vi slå vad?

Vår tillvaro har i och med massinvandringen, som ingen frågat oss om, slagits i spillror och blivit surrealistisk. För att inte tala om vår framtidstro.  Om vi inte diskrimineras oss själva , så är det diskriminerande mot muslimerna.  Och vi  kräver förstås upprättelse mot den politiskt initierade och välorganiserade svenskdiskrimineringen bara för att vi är rasister.  Generalförklaringen till vårt multikulturella motstånd:  Vi lider av ”islamofobi” – är inbillningssjuka och missriktat skuldbeläggande i en blomstrande frisk  muslimsk massinvandringspolitik och dess välmående land.

Någon verklighetsbesläktad förklaring till att  islam är ett hot mot mänskligheten finns inte för dem. Det de inte vill ska vara sant, ska inte vara sant. Politiken är alltså fulltrattad med de riktiga islamofobikerna – de som undviker allt vad  sanning, verklighet, fakta, orsak och verkan och hederlig debatt om islam och massinvandringens kostnader och konsekvenser heter.  De förnekar, förtränger, förljuger och för en irrationell och orealistisk fantasipolitik, mot folkets både vilja och kännedom om saker och tings rätta tillstånd, som gör dem självförvållat rädda för sitt eget lurade och stenförbannade folk.

Hotet mot etablissemanget är alla som vaknat till nu. Vi är ett invandringsutmattat folk som är spytrötta på att bli utnyttjade och anledningen till detta är grovt förtalad och mörklagd medels skuldöverförande förtalskampanjer och mediernas sanningsfientlig propaganda.

I samma andetag som politikerna erkänner att de fört en misslyckad massinvandringspolitik och utsatt oss för ett hänsynslöst samhällsexperiment som saknar historiskt motstycke, tar de på sig ansvaret för konsekvenserna.  7-klövern får ett solidariskt upprättelseansvar som de saknar både kompetens och resurser att bära.  Det vet de.  Alltså har de inga planer på att dra i handbromsen, även om de faktiskt inser att det är det enda som kan rädda Sverige. Det är den destruktiva, maktfullkomliga och nakna sanningen.

Läs gärna Kejsarens Nya kläder av HC Andersen. Berättelsens sensmoral används ofta för att symbolisera hur människor anpassar sig till korrekta åsikter, även när det är uppenbart för dem att åsikterna är felaktiga. Makten är osynlig. Den är vad kejsaren har på sig i sagan. Alla ser sanningen men uppfattar bara makten. Då är det barnet som utmanar hierarkierna och traditionen. ”Kejsarens nya kläder” berättar en historia om ett hierarkiskt system, där det är enklare att ljuga än att ifrågasätta. För ifrågasättandet utmanar inte bara kejsaren och hans styre utan också du själv, din egen delaktighet, din rädsla för att inte duga och bli lämnad utanför.

VI MOTIVERAS INTE av att  få det allt sämre,  när landets resurser hela tiden ställs till överdrivet förfogande för dem som aldrig bidragit till dem och inte heller tänker göra det.  Det är ju inte de som vill leva med oss, utan på oss, som är här.

De som vill leva med oss, för att de identifierar sig med och bejakar vår livsstil, har inget intresse av att förändra varken oss, våra lagar eller vår samhällsstruktur. Det är ormarna vi när vid vår barm, de som vill äta kakan och ha den kvar.

Svara rakt på frågan varför muslimer – våra kulturella motsatser -vill fly till ett land vars  grundläggande värderingar, livsstil och hela mål och mening med livet är helt oförenliga med deras religion ? Vi är vad islam fördömer och förbjuder. 7-klövern inser inte att vi är de ”trogna hundarna”, som muslimernas kärleksfulla ”religion” måste halshugga.  Hur de halalslaktar kritiska västerlänningar demonstrerar de – oerhört stolta inför Allah – på en engelsk journalist i en videoupptagning.  Den borde sändas i utbildningssyfte – fakta om islam – till journalistkåren för att de ska  förstå vilket möte mellan människor de försvarar inplanteringen av i vårt land.

Hur många har begripit att muslimerna kallar sin övertro på en diktatorisk och politisk ideologi för ”religion” bara för att  kunna utnyttja det  milt sagt blåögda religionsfrihets grundlagsskyddade rättigheter för sin europeiska infiltration?    Religionsfriheten borde, precis som alla andra lagar, innehålla tydliga undantag för vilka friheter man kan ta sig på andras bekostnad i skydd av en religion. I min mening: inga alls, som bryter mot mänskliga rättigheter,  djurrätt, inhemska lagar,  eller stör allmän ordning och sinnesfrid, i det land där den utövas.  Med tanke på vad Koranen faktiskt uppmanar till, vilket bevisligen också praktiseras i islamska stater, skulle islam och vad som skamlöst symboliserar den, kriminaliseras. Precis som nazismen.

Det är direkt motsägelsefullt om muslimerna kräver att få leva efter islams lagar här, om det var för de odemokratiska och outhärdliga levnadsförhållanden, till följd av islam, som de verkligen kom hit – till ett land som fram till nu varit befriat från islam, religiöst och politiskt förtryck.  Vill folk leva med islam så är det humanare och enklare för alla om de väljer att stanna i sina hemländer och bäddar som de ligger – lever med konsekvenserna som deras ideologiska religionsutövning innebär.

ATT KOMMA TILL EUROPA med målet att tvinga på andra länder sin efterblivna, intoleranta livsstil bör faktiskt betraktas för vad det är:   brott mot våra mänskliga fri- och rättigheter.  Allt de kräver av oss, eller att vi ska tolerera och göra avkall på,  i skydd av sin religionsfrihet, kränker faktiskt oss och våra andra grundlagsskyddade rättigheter.   När politikerna nästa år (bland annat) klubbar igenom nya grundlagar som utökar invandrarnas rättigheter och begränsar våra egna, samt upphäver offentlighetsprincipen (för att skydda sig själva), så förstår vi exakt vad klockan är slagen.

DET ÄR NÅGOT SOM INTE STÄMMER, när medborgaren får allt mindre i utbyte för dubbelt så hårt arbete . Något är fruktansvärt fel när vårdcentralerna är fulla av människor som levt här i många åt utan att ha lärt sigsvenska, men som bara betalar 50 kronor för läkarbesöket och 50 kronor för medicin.  Detta gäller även för tandvården, som de flesta svenskar inte har råd med efter behov längre.  Vi behöver inte spekulera i varför.

Normalt drömmer ett humant folk om att försörja intoleranta invandrare, som missbrukar sin ”religionsfrihet” för att befrias från sina skyldigheter  Lika inför lag? Låter vi inte muslimerna stå över värdlandet lagar, så är det en kränkning av deras religionsfrihet.  Bisarrt nog är det ett brott mot deras religionsfrihet att inte låta dem utöva sin religions brott mot mänskliga rättigheter.

Politikerna har försatt Sverige i en återvändsgränd, där det inte handlar om en mångkulturellt utopisk gyllene framtid för hela världens bidragsbehövande i det lilla landet Sveriges med ett fåtal grundlurade skattebetalare.  Det handlar om att vinna eller försvinna – och svenskarna är beredda att vinna tillbaka rätten till sitt eget land.

Sverige har skrivit under FN- och Europas konventioner om de mänskliga rättigheterna, men låter oss paradoxalt nog massinvandras av en kultur som går ut på raka motsatsen.  Islam och mänskliga rättigheter går inte förena. Islam är en självändamålsenlig och djupt odemokratisk religion, som i sig inte tolererar religionsfrihet.  Konvertering från islam är förenat med dödsstraff och de som inte delar tron på islam är otrogna hundar – och behandlas som det låter.

HADE VI FÅTT EN demokratisk folkomröstning om att förvandla vårt land till en enda stort tvångsfinansierat mångkulturellt (islamiskt) ghetto på hela vår välfärds och sociala skyddsnäts bekostnad, så hade våra största problem idag varken handlat om segregation, moskéer, DO, eller om muslimernas judeförföljelse och den lamslående brottsstatistiken som slår nya rekord för varje år. I både en brutalitet och omfattning, som vi aldrig tidigare skådat maken till och bara sett på bio. Fortsatt massinvandring och  därmed ”naturlig  islamisering”, det är de galna regeringshyenornas högsta önskan, vilka  numera till och med betecknar intresset för våra inhemska  mänskliga rättigheter som ett rasistiskt utslag.

I västerländska länder är enbart vår religionsfrihet av intresse. Det öppnar möjligheter och ger fördelar. Av samma anledningen övertolkar politikerna innebörden i religionsfriheten och låter den stå över andra värden av okränkbar betydelse. Det är helt normalt för muslimer att ingå barnäktenskap, – alltså vårt fördömande av muslimers pedofili främlingsfientligt, med hänsyn till religionsfriheten. Att det är ett grovt brott i Sverige, och mot mänskliga rättigheter, ska inte förringas, men överses med.

Att vi själva har fullständig religionsfrihet att åberopa faller ingen in. Rätten att både slippa se- och påverkas av andra människors religionsutövning i vår vardag och i det offentliga rummet. Kanske för att vi måste börja acceptera att alla inte har samma yttrandefrihet, rättigheter eller lika stort värde, om vi måste ta fullskalig hänsyn till muslimers rätt att utöva sin religion i vårt land?

PÅTRYCKNINGARNA om att luckra upp vår djurskyddslag kommer - som alla förstår – från våra invandrade  kravmaskiner som inte vet vad solidaritet är, och om de gör det, inte omsätter det i praktisk handling.   Påtryckningarna visar graden av muslimernas solidariska tolerans och naturligtvis respekt för våra lagar om djurens rättigheter.

Det är dags att ställa frågan vad muslimerna gjort för Sveriges befolkning. De har varit här länge nog för att ha hunnit åstadkomma dramatiska förbättringar av vårt samhälle på en mängd områden.   Inte minst kulturellt och ekonomiskt. Hur har de visat sig berikande för vårt lands? Hur har de bidragit till att stärka vår ekonomi, lösa bostadsbristen och hindra den explosionsartade kriminaliteten?

Svenska folket känner ingen solidaritet med en primitiv våldskultur, varför vi har en djurskyddslagstiftning som under decennier sakta men säkert förbättrats, medan de ingen har och aldrig haft.  De flesta av oss vill dessutom skärpa det svenska djurskyddet ytterligare, inte avveckla sin syn på djurens rättigheter genom att tillmötesgå systematiska ritualslakter. Köttet är det samma, utan att vända djuret mot Mekka och skära halsen av det för att låta det långsamt förblöda under en flera minuter lång och obeskrivligt ångestfyllda dödskamp. Även härdade veterinärer har vittnat om att den vidriga synen av djurets visade smärta och krampaktiga kamp för att få luft kommer att förfölja dem länge.

”…betydligt mindre plågsam än den kulturellt omhuldade svenska slakten av ripor, älgar och kräftor”

Tror de verkligen på sin självförljugenhet?  Det finns inget jämförbart lidande i  eller  ”kulturellt omhuldande”  i  slakt av älgar, ripor och kräftor.  Älgar avskjuts inom ramen för viltvård en gång om året. Jag försvarar inget lands slaktsätt, det finns mycket att förbättra där, men det finns faktiskt olika grader i helvetet och modern utveckling innebär att gå framåt i samma takt som vetenskapen och insikter gör den saken möjlig – inte regressera till efterutvecklade kulturers barbari.
Jag antar att jag inte behöver förklara den remarkabla skillnaden i varesig sättet att döda, kontuerligheten eller anledningen.

Tidigare var det i Sverige reglerat i lag vilka tider på året kräftan var lovlig att fiska. Kräftpremiären inföll första onsdagen i augusti, varför man  höll kräftskiva då inom lagens beslut -inte  av kulturella skäl - och man gör så fortfarande mest på grund av att många inte känner till att lagen avskaffades 1994. Även i Finland hålls islamofobiska kräftskivor (!) en gång om året. Kräftor kokas i tio minuter, vilket inte betyder att de lever ooch våndas under den tiden, utan döden är ögonblicklig när de faller i det kokande vattnet.

Snarning av ripor har varken kultur eller tradition, utan ett sätt att jaga utan vapen – vad man än tycker om tillvägagångssättet. Även snarning regleras i lag om att omgående avliva eller frisläppa det snarade djuret. Oavsett allt detta, så kan man inte rättfärdiga utdragen och plågsam ritualslagt, varje dag året om, med att det finns andra slaktdjur som lider. Poängen är att inte utsätt fler djur för värre  lidande, än nädvändigt. Ritualslakter har ingen nödvändighet för muslimernas överlevnad. Är ritualslaktade djur av avgörande betydelse för deras välbefinnande, så är Sverige med våra svenska djurskyddslagar inget land för dem. Adjö.

Hos svenskarna är ett fullgott djurskydd en norm som vi ständigt funderar över av etiska skäl, inte av en irrationell och stenåldrig stagnerad religiositet. Vi har varit framgångsrika och gjort  framsteg för att vi haft vettet att skilja stat från kyrka och sedan hålla politik och religion skilda åt.  Men nu ska vi tillbaka i utvecklingen och inte bara upprepa gamla misstag, utan iscensätta nya som innebär slutet.

Svenska kyrkans forna makt över folket ser nu förstås chansen att återta makten genom islam. Tror de. Vad anser svenska kyrkans företrädare mera att svenska majoritetsbefolkningen borde ställa för solidaritetskrav på sig själva med praktiserande muslimer? Den okränkbara rätten att förfölja och döda judar?  Rensa ut oss ur vårt eget land?  Vanvettet har vid det här laget fått många ansikten.

1. Det är ingen mänsklig rättighet att be på betald arbetstid. 2. Inte heller att få skicka  svenska skattebetalares pengar till sina släktingar i hemlandet!  Det är snarare ett brott mot våra mänskliga rättigheter.

På vilket vis just muslimer diskrimineras när de inte får utöva islam på vår bekostnad, mot svenska regler, lagstiftning och gängse normer är för de flesta en gåta. Är det inte vi som diskrimineras av deras krav och av politikerna som tillåter dem ställas och infrias? Vi vill veta skälet till att svenskarna sätts på undantaget i sitt eget färdenesland. Det – om något – är diskriminering. Det är också att missbruka religionsfriheten för att få sin vilja igenom, hela tiden genom att tillbakatvinga andras både vilja och rätt.

Våra principer då?  Våra rättigheter och autonomi i vårt eget land, och  rätten till den välfärd som ingen annan än vi själva arbetat för och byggt upp?

Svenska Kyrkan vill att vi ska tolerera den i särklass mest fördomsfulla, rasistiska och intoleranta urkunden som drabbat hela mänskligheten; islam. Islam (sharia) tvingar på oss en detaljstyrd livstil som dikterar allt och allas underkastelse.   Islam är primitivt hat, fruktan, fötryck och både själsligt och fysiskt plågeri. Att acceptera islam skulle vara mänsklighetens och sekulariseringens största och sista misstag.

Debattinlägget har alltså rubriken ”Är vi redo att älska juden och muslimen?” Frågan är snarare när muslimerna är beredda att älska judar och oss andra  ”otrogna” (icke-muslimer) i Sverige?  Är muslimerna redo att älska hundar, som i Sverige är våra familjemedlemmar?  Det får vi inte fråga om, än mindre ställa som ultimatum,, fast vi försörjer dem och låter dem leva i vårt land.

Istället måste vi sänka oss till deras barbariska nivå för att muslimerna inte ska behöva framstå som efterutvecklade.   Fakta och sanning är inte önskvärt.  Total underkastelse. Vi måste trotsa det sunda förnuftet, förneka vår historia, kultur och traditioner, samt ta den moderna venskapen med oss i självutplånande glömska.  Utan motstånd ska vi vända utvecklingen ryggen och den stolthet vi kände över att ha ett av världens mest empatiska djurskydd. Hittills. För att rättfärdiga muslimernas sanslösa krav på djurplågeri i vårt land, vill det svenska samfundet jämnställa ett utdraget pinande med vårt traditionella kräftkokande i augusti.  Istället för att vilja legalisera mer djurplågeri än vad vi redan har, tycker jag att de borde debattera ett förbjud mot kräftkokning och älgjakt.

Jag vet inte vilken att  debattörera jag vill spy mest på

PI: I förrgår natt var det sprängdåd mot judiska synagogan i Malmö, och det var sannerligen inga rasister eller Sverigedemokrater som utförde det. Gärningsmännen hittar ni bland de fientliga muslimerna i Malmö.

Svenska Kyrkans påstående i DN:s debattartikel om att det är möjligt att kombinera ”modernt djurskydd” med religiös slakt, hör hemma i mentalsjukhusens madrasserade avdelningar.  Det man påstår sig veta (!) motstrider alla vetenskapliga fakta och är inget annat lögn. ”Du skall icke bära falsk vittnesbörd mot din nästa.”.  Att det kristna samfundet inte skäms!

• Halalslakt – så går det till (Varning för starka bilder)
• Älska din nästa -stoppa ritualslakten

Så här går det till, skriver PI,  och det är något alla svenskar borde offra några minuter för att titta på och fråga sig om vi verkligen vill att detta ska förekomma i vårt land. Innan valet.

Religion är ingenting annat än en uppsättning fixerade idéer och principer. Världen över har vi skilda kollektiva, privata och individuella principer och ingen av dem ska kunna kräva den andres principiella avkall eller  påtvingas någon annan.  Principer som skadar andra ska inte bekräftas, uppmuntras eller finansieras. I synnerhet inte av dem de drabbar.   Majoritetens principer gäller i en demokrati.  Att inte alltid vilja, orka eller kunna ta hänsyn till alla minoriteters olika krav på ett samhälle är varken rasism eller främlingsfientlighet, utan brist på gemensamt intresse för att nå samma mål.

Vi har inte samma mål eller intressen som muslimerna.  Är det politiskt korrekt att tvinga ett helt folk att acceptera att en majoritet av muslimerna kommer hit för att leva i ett motarbetande motsatsförhållande till de intressen och mål som förutsätter vårt gemensamma välfärdssamhälle i fred - på vår bekostad?  Är det av demokratiska skäl man tillåter en minoritet missbruka och urholka ett välfärdssystem, vara till generell samhällsbelastning och hämma ett helt lands befolknings  progressiva utveckling ? Humanitet är inte att ge en motsprestationslös tillvaro på andras bekostnad, utan diskriminering, stöld och förtryck.

Religionsfrihet betyder inte rätten att utan hänsyn till omgivning, lag och andras demokratiska rättigheter utöva sina religioner hur och var som helst, utan rätten att tillhöra vilken religion man vill utan att riskera negativa konsekvenser – exempelvis förföljelse och straff.   Beslutsmakten stirrar sig blinda på Artikel 9 inledande rader och glömmer att de åtföljs av undantag. I princip gäller inte religionsfriheten där och när utövandet av en religion strider mot allmänhetens välbefinnande och trygghet. – vilket islam gör.  Aldrig har Sverige – eller våra europeiska grannländer –  haft så mycket konflikter och motsättningar, som när muslimerna släpptes in och började använda (missbruka)  vår religionfrihet – som de själva inte har – för att etablera islam vars enda mål är att avveckla den för alla andra och dominera.

Islam är intolerans mot allt utom islam. Erkänner vi islam erkänner vi brott mot de mänskliga rättigheterna och rasism. Att utöva islam är hets mot folkgrupp.  Vad har vi för sorts selektiv ”religionsfrihet” när den ser mellan fingrana med att muslimerna förföljer och jagar ut judar ur Sverige och i övrigt försöker dominera hela styrelseskicket genom att ställa anpassningskrav till islam på oss ?  Islam är orsaken till att vår allas allmänna yttrandefrihet hotas  till förmån för en dramatisk religionsuppfattning, och den kallar etablissemanget oss främlingsfientliga  och intoleranta för, om vi inte godtar?   Utan någon som helst kritisk självrannsakan sitter våra etablerade politiker och ruinerar oss handlingsförlamde för att kunna stryka den rasistiska våldsideologin islam medhårs. Samtidigt körs propagandafilmer om nazismen dygnet runt på flera olika tv-kanaler för att vi inte ska upprepa den historia som vi genom 7-klövern tvångsfinansierar.

FAKTUM ÄR att Islam är oförenlig med västerlänska lagar, värderingar och livsstil.  Att acceptera islam är sonika att bryta mot både FN- och auropakonventionen om de mänskliga rättigheterna, var konventioner vi skrivit under. Man förhandlar inte med terrorister eller funamentalistiska islamister.   Inom islam finns ingenting som heler religionsfrihet.   Islam betraktar alla icke-muslimer som otrogna och orena.   Kristna samfundet förstår uppenbarligen inte att de driver igenom sin egen dödsdom, eftersom islam inte tar hänsyn till lika värden.  Vilket mått av självinsikt de har tydliggörs av det självbekräftande budskpet:  ”Halshugg dem som påstår att islam är våldsamt.”   Exakt den irrationella dagislogiken anser alltså  politikerna är möjlig att leva i ett fritt och trivsamt åsiktsutbyte med.

”Envars frihet att utöva sin religion eller tro må endast underkastas sådana inskränkningar, som äro angivna i lag och som äro nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.”

Ritualslakt och andra religiöst spektakulära inslag är med andra ord i lag förbjuden, inte bara i artikel 9 om religionsfrihetens begränsningar, utan förbudet förstärks ytterligare  i djurskyddslagstiftningen och andra västerländska lagstiftningar. Att acceptera islam är att ta avstånd från mänskliga rättigheter.

Eftersom dessa grundläggande rättigheter är lika starka, så finns det ingen praktisk utsikt för olika religioner att kunna utövas i sämja inom ett och samma land. Rättesnöret för alla - om de ska leva där – måste vara att  landets egen sociala utgångspunkt är det okränkbara.  Du kan inte  kränkas av ett annat lands förhållning, attityd, lagar och regler när ingen tvingar dig att flytta dit. Endera anpassar du dig efter befintliga förhållanden, eller flyttar till ett annat land som bättre överensstämmer med din livsstil.

Dina principer är  inte navet kring vilket  mottagningslandets hjul ska snurra friktionsfritt, utan tvärtom – du är en eker i värdlandets hjul som måste anpassas till hjulet, eller avlägsnas för att hjulet inte ska blir skevt och sluta snurra.

Det är nu eller aldrig, gott folk! Efter valet klubbas alla nya grundlagsförändringar igenom som bland annat gör den påtvingade mångskulturen till vår lag. Med det ska läsas: islam. ”Etniska, språkliga och religiösa minoriteter” får ett tvingande grundlagsskydd,  vilket innebär att svenska majoriteten ska hålla till godo med att bara ha uppassande skyldigheter mot vårt ”nya herrefolk” och inte ha ett skit att säga till om i sitt eget land.

Riksdagen: Propositionen (PDF)

* Mångkulturen ska bli grundlag
* Minskad makt för medborgarna
* Svenskar får samma rättigheter som illegala invandrare
* EU-medlemskapet blir grundlag
* Offentlighetsprincipen ”upphävs”
* Militären får sättas in mot svenskar

Denna diktatoriska stil är väl förankrad i socialdemokratisk historia.

Islam är helt enkelt inte värdig all den politiska uppmärksamhet den får och dess varje krav på vårt lands anpassning borde ignoreras eller skrattas hela vägen ut ur landet och tillbaka under den sten den kom ifrån.

Not. Texten kan komma byggas på och förbättras.

**

Uppdaterat från PI:

En som också reagerat starkt negativt på artikeln med sina samhällsassociationer om islamiska våldsideoligin är integrationsminister Nyamko Sabuni, som i dagens DN replikerar med en tämligen omfattande kritik mot det feltänk som kyrkomänniskornas artikel ger uttryck för. Hon riktar främst in sig på faktumet att religionsfrihet enligt Europakonventionen inte innebär att man som utövare av en religion får bete sig hur som helst och sedan använda religionsfriheten som skydd för sitt beteende, något som kyrkomänniskorna uppenbarligen förordar. (läs mer)

Manifest: När sötebrödsdagarna är över, 5.0 out of 5 based on 8 ratings