Det finns anledning att sitta vid köksbordet i höstmörkret och bara falla i trötslös gråt. Den värkande klumpen i strupen växer och ömmar. När ord som ”kränkt” inte räcker till för att beskriva hur man fått ett påtvingat mindre värde i ett land som man växt upp i och älskat, då har ord som ”maktövergrepp” fått en ny dimension.
”Svenska barn stressade men nöjda med sig själva” (Expressen)
Påståendet illustreras med en bild, där möjligen ett enda barn av sex kan passera som svensk – flickan längst fram till vänster i lila blus.
Tacka fan för att svenska barn är stressade. I synnerhet ser flickorna med oro på framtiden, skrivs det om. De har all anledning.
Ja, hur upplever svenska barn att de med allt större svårighet kan identifiera sig i makthavarnas presentation av sitt eget lands önskebefolkning?
Om de intervjuade barnen (dessutom) är av samma urval som på bilden, så som Expressen vill tvinga oss att uppfatta som ”svenska barn”, så är nästa påstående inte alls märkligt:
” Särskilt glädjande är att nästan alla barn ser ljust på framtiden. Ett annat resultat hade varit förvånande i ett land som Sverige, säger barnombudsman Fredrik Malmberg.”
Det finns många sätt att framföra propaganda på i valtider. Framtiden är ljus för alla, utom för den bortkvoterade befolkningen. Vi används.
En av våra största landsförrädare, Mona Sahlin (S), förkunnade sin agenda tydligt i P1 år 2001:
”Svenskarna måste integreras i det nya Sverige. Det gamla Sverige kommer inte tillbaka.”
Kan hånet och sveket mot den egna befolkningen bli större?
Det finns inte plats för svenskarna. Inte ens på bild, längre. För de rödgröna Kan Inte Vänta på att förstöra Sverige. ”Det handlar om Sverige år 2050″, skriver Affe. ”Fyrtio år framåt i tiden kan kännas mycket avlägset men många som lever idag kommer att få uppleva det.”
Svenskar i minoritet år 2050?


















Än mer sjukt att Måna som ”hatar allt genuint svenskt” inget hellre vill än att representera oss svenskar. En röst på den subban är en röst på din egen undergång, såvida du inte är papperslös eller muslim. Hon åker just nu runt och fjäskar i våra ghetton och lovar mer bidrag till allt och alla. Tacka fan för att häxan får en jävla massa röster från det nya folket. Enda glädjen är att kärringen tappar fler och fler röster från svenska folket. I princip alla jag känner hyser bara mer och mer avsky mot fjollan….
Senast igår valde en inbiten moderat i bekantskapskretsen att rösta på SD. Då tänkte jag faktiskt: ” då finns det hopp!” Ärligt talat var det sista personen på jorden, som jag trodde skulle sadla om.
De som nu föraktar allt svenskt så mycket, som våra toppolitiker gett uttryck för, de borde visa såpass stort politiskt ansvar att de själva emigrera snarast möjligt.
Det kommer en dag när jag tror att de inte kommer se en annan utväg. De har förstört vårt land så motstyckeslöst, att de i egenskap av djupt föraktade landsförrädare helt enkelt inte kommer våga stanna kvar i landet, när de själva hamnar i politisk minoritet och (s.a.s.) blir katterna bland hermelinerna.
”De har förstört vårt land så motstyckeslöst, att de i egenskap av djupt föraktade landsförrädare helt enkelt inte kommer våga stanna kvar i landet”.
Kanske det är den främsta anlednignen till att de är rädda för Sverigedemokraterna.
Om SD kommer in i riksdagen kommer de säkert att råka blottlägga en splittring som finns inom de flesta riksdagsparier. Fr.a. inom M finns det säkert många gammelmoderater som avskyr det blandkulturella experimentet och dess allt mer katasrofala följder. Men samma typ av splittring finns säkert inom C, FP, KD och icke-Sahlinister inom sossarna. Amöborna inom MP är som vanligt omöjligt att uttala sig och inom V är säkert alla överens om att ”proletärer i alla länder -- förena eder” skall översättas till ”muslimer och marxister i EU och MENA -- förena eder” på modern (proletär-)svenska.
Frågan är: Hur toppstyrda är partierna för att hålla deras egna massinvandrings-skritiker på mattan?
Jag har kanske fel men jag har en intensiv magkänsla av att riksdagspartiernas besinningslösa hat mot och demonisering av SD inte enbart beror på aversion mot en restriktiv invandringspolitik. Proportionerna stämmer helt enkelt inte!
De har säkert alla läst SD:s principprogram och vet att SD inte är rasistiskt och inte ett ”enfrågeparti” för det är av högsta intressa att man lär känna sin fiende.
Att de snart kommer att bli betraktade som landsförrädare kan jag bara instämma i men långt innan dess får vi se partierns dolda splittring…Om SD kommer in och DET GÖR DOM!
Jag kommer inte ihåg namnet på den politikern, vill minnas att det var en moderat dock, som gick ut och ifrågasatte varför alla bilder på barn visar upp mörhyade sådana. Svenska är ändå förvisso ljushylta, många med blont hår. Varför finns inte de med på bild. Strax efter fick hon göra en berömd hund, hon fick göra en pudel. Men förvisso hade hon en poäng, redan då, vid förra valet. Det har blivit så ”korrekt” att visa upp små svartmuskiga barn och kalla dem för svenskar, när riktiga svenskar är blonda och blåögda. Fast det är väl Monas vision att Sverige ska bli en ny koloni för islam, att det nya herrefolket ska vara araber och afrikaner, och vi ska blott vara tjänare för dem. Men när det sker, då söker jag asyl i antingen Norge eller Danmark. Jag gör det med sorg i mitt hjärta då jag ändå är patriot och älskar mitt land. Fast nu är det svårt med tanke på hur vissa av våra politiker försöker fördärva det för oss, detta land som vi (förhoppningsvis) ska lämna över till våra barn.
Jag noterade senast igår, att ett TV-reklaminslag (IKEA) använde enbart mörkhyade personer i sitt ”folkhem”. Två av två. Finns det något svenskare, än IKEA?
Endera använder man mindre personer i reklaminslagen numera, för nu är det inte lika vanligt, men för bara något halvår sedan satt vi här hemma och reagerade starkt på att nio av tio i praktiskt taget alla reklaminslag var mörkhyade.
Förglöm inte heller Mona Sahlins reklam ”Kampen om framtiden börjar här”
Man vill bara gråta!
Budskapet är inte bara tydligt, det är uppenbart!
Jag håller med dig om asylen. Även jag älskar mitt land, men med fosterlandskärlek menas även kärleken till styrelseskicket, svensk kultur & tradition, folket som lever i det, de svenska värderingar och demokratin. Det är på väg att utplånas.
Vi har sett det i media, på TV och i all PK reklam -- EN Svensk och resten bidragsfinalister till Monas lotteri om Sverige och Svenskars vara eller icke-vara. Personligen har jag nu gått så långt att jag frågar rakt ut var pengarna till deras välfärd kommer från -- VEM betalar deras livsstil, en livsstil som de flesta Svenskar inte har råd med, en sak är säker, inte är det sahlin eller Reifeldt som betalar den, det gör jag och alla andra *skattebetalare* och då har jag banne mig rätt att ställa lite krav också.
Riktig demokrati kan man bara få om man kan välja vad man betalar skatt för, det har jag sagt i alla år.
Folk frågar ju egentligen bara efter resonlighet, besinning och rimliga proportioner.
MaxPayne.
Är det denna politiker du syftar på angående ämnet ljushylta?
Några länkar…
Expressen:
http://www.expressen.se/nyheter/1.409291/jag-alskar-sma-lintottar
Jan Milld:
http://janmilld.wordpress.com/2010/01/03/moderater-och-lintottar/
Det var det ja. Tack så mycket för hjälpen.
Minnet är gott, men det är kort. Tack o lov är vi flera, och det en inte minns, då har vi hjälp av varandra som kan hjälpa och stödja minnet.
Jag älskar också mitt fosterland men det får vara någon måtta med kärleken också, den får inte bli hur närsynt som helst. Till vårt fosterland hör också ett folk som till c:a 90 procent fortsätter att rösta på sin egen undergång. Jag föraktar detta bortskämda och aningslösa folk mer och mer för varje vecka som går med nya kulturberiknngar i form av bränder, stenkastningar mot polis och räddningstjänst, beskutningar på öppen gata etc etc.
Vilken effekt har t.ex. artiklar som Ulf Nilssons på Expressen med en rubrik som denna: ”Sverige är på väg att ta livet av sig”. Som hjärntvättade zombier fortsätter de ändå att rösta på riksdags-7-klövern.
Om man som jag alltmer skäms över det folk man själv är en del av då har nog fosterlandskärleken fått sig en rejäl knäck.
Om inte räddningen (d.v.s. SD) kommer in i riksdagen i detta valet så är Sverige enligt mitt perspektiv förlorat. Finns det då någon anledning att stanna kvar? Eller är det fegt att fly fältet? Eller ska man tillämpa det gamla uttrycket ”hellre fly än illa fäkta”?
Man är ju ändå bara en liten jordmask som inget har att sätta emot en överväldigande majoritet PK-dumskallar som i bästa fall väntar på ett underverk eller i värsta fall ingenting ser.
Norge eller Danmark? Ja det är frågan.
Hm, ja, eller ta till odemokratiska medel för att bekämpa det hela? Frågan är svår, men jag har ingen lust att behöva lämna MITT land bara för att det finns betongarslen med tomma skallar i regeringen, det GÅR att få bort dom och låta allt börja om från början, men utan yrkespolitikerna, vad som behövs är ju såklart någon som står för de Svenska värderingar som finns, och kan samla folket under ett ”paraply” men jag vill varken ha diktatur eller ett blodigt inbördeskrig på halsen.
Odemokratiska medel är som terrorism, och det är aldrig godtagbart i en demokrati, på min egen blogg föreslår jag att man frångår systemet och slutar helt enkelt producera tills dess regeringen ger sig, men det kommer att kosta massor, och ingen vill offra sig, i synnerhet inte om det visar sig i slutänden att man är såld i alla fall. Sådant kan man aldrig veta, resultatet kommer vara summan av uppoffringar bland de vanliga Svenskarna och de som assimilerat sig till Svenska förhållanden -- Och då kan bara resultatet bli att, antingen försvinner idioterna i regeringen eller så får vi statsterrorism i ännu högre grad än nu.
Vi är ju redan i ett verbalt krig med statsmakten, och ett mer indirekt fysiskt med vissa grupperingar, frågan är väl om något är värt att slåss för, andra länder gör det genom handgripliga revolutioner, här är det bara ordbajseri från respektive tills dess någon knyter näven i vrede. Och det är oftast inte ens en Svensk.
Suck, det får nog bli politisk asyl i Danmark…
Som exilsvensk i t.ex. Danmark kan man ju alltid fortsätta att på något sätt bekämpa ödeläggelsen av vår svenska kultur och forna demokrati.
Invandrarna är ju duktiga på att riva upp himmel och jord på svensk mark när de protesterar mot förtrycket i sitt hemland, Iran till exempel.
Men visst är det förnedrande att behöva fly från sitt eget land. Och kanske lika förnedrande att maktlös se hur allt faller ihop och lämnas över till utomeuropeiska folkslag. Det är som det berömda valet pest -- kolera.
Ta det lugnt, Stig, det kommer ALLTID att finnas en motståndsrörelse, här hemma såväl som i de länder man väljer att fly till. Norska regeringen och Kungafamilj flydde till England under nazi-tiden och försåg motståndsmännen i hemlandet med det som behövdes för att bekämpa fienden.
Även fast det kostade egna landsmän livet, så sänktes ju t.ex det fartyg som skulle frakta tungt vatten, det hade kanske varit katastrofalt för omvärlden om det hade nått fram, och då är frågan om terror och människoliv var värt priset.
Det kommer att bli samma sak här, även vad ”vissa” anser om våld och terror. För min del vill jag helst prova med ickevåld i första hand, dvs, lagliga medel, men går inte det, så är även jag villig att ta till samma medel som jag idag fördömer.
Allt är en fråga om det är värt det, och ja, jag anser att mitt land ÄR värt att slåss för, frihet och demokrati är det ALLTID värt att slåss för. I synnerhet för och i sitt eget land.
MEN, hur vet vi att det är demokrater som kommer att styra efter det slaget är utkämpat? Knäckfråga, därför att får eller tar vi tillbaka samma sorts styre så är ju det hela totalt meningslöst.
Jag minns när jag jobbade på ett ställe och var precis nyutryckt från militären. Detta var i början av 90-talet. Då fick jag frågan om jag kunde försvara Sverige nu, och jag svarade att ja, jag är numer utbildad soldat. Så var det en av utlänsk härkomst som ville förnedra mig och sa att om det händer något så skiter jag på mig innan jag skulle fly landet. Då svarade jag att jag är utbildad soldat och jag är kunnig i strida för Sverige, men hon hade rätt i att jag skulle lämna Sverige för det finns inget värt att försvara längre. Det är alldeles för många dryga invandrare. Detta var som sagt i början av 90-talet. Smack sa det, satt rasiststämpeln i pannan igen. Men vid det laget var jag van vid det, och jag kände att om hon vill provocera kan jag göra det med.
Men i ärlighetens namn så är Sverige väl värt att försvara. Vårt fädernes land är väl värt att kämpa för. Till att börja med så ja, vi må blott utgöra 10% som aktivt röstar för SD. Men många fler är nu rådvilla. De har börjat vakna upp, även om de sover räv. De har börjat inse att det är något fel på vårt land, men de har inte riktigt fingret på vad. Så ja, de röstar på de partier de har röstat på förut, men med en gnagande känsla av att något är fel.
Se det som jag gör, vid valet 2006 var vi endast 0,8% vid undersökningarna och 2,9& i valet. Nu ligger vi stadigt över 4,3% spärren, vi pendlar mellan 5 och 6% i undersökningarna. Vad resultatet blir i valet kan vi enbart gissa, men folk börjar vakna. Frågan är var vi hamnar i valet 2014, och då behövs det gott folk som deltar i valen, ser till att bli inröstade och börjar kavla upp ärmarna. Det är dessutom inte alldeles omöjligt att även jag ger mig in i den svängen och börjar offentligt agitera och debattera. För även om jag känner mig innerligt trött på hur vissa halsstarrigt ska rösta för vår utrotning känner jag att jag inte vill stå passivt vid sidan och se på. Sverige är väl värt att kämpa för, trots dess idioter. Så fly inte, kavla upp ärmarna och gör dig redo att kämpa. Hjälp mig, hjälp Isa, hjälp Sverig.
Att som Expressen, övriga PK-media, TV-reklam, företag och inte minst den vedervärdige oikofobikern Sahlin framställa svensk/nordisk etnicitet som någonting fult och mindre värt är man nästan van vid efter två decenniers multikulti-propaganda. Men när man nu börjar ge sig på svenska barn är fanimej måttet rågat!!!
Monas diskriminerande reklam ”Kampen om framtiden börjar här” slår alla rekord och det enda man inte förvånas över är att det är just HON som står modell för det.
Svenska barn mobbas inte bara i skolorna utan en mer subtil och raffinerad mobbing och attacker mot deras blondhet, ljusa hy och fysiska natur sker i hela vårt sjuka samhälle. Ännu et exempel är den syrliga kritiken mot Sverigedemokraternas affisch med ”två lintottar från ett svunnet Sverige”… En illa dold önskan om att de inte fanns!
Rasism har fått ett nytt ansikte och sveriges fulaste tryne inom politiken kämpar på som en fanatisk diktator att gå längre och längre så långt hennes morbida fantasi räcker till. Nu är det barnens tur…
Hur fan blir man sån??
Man blir en makthungrig profitör till yrkespolitiker som till varje pris och med alla medel tänker behålla den status och korruption de uppnått, hur annars?
Och inte ens svenska barn skonas när denna makthungriga bulldozer drar fram.
Sahlin kommer att gå till historien på ett sätt hon aldrig drömt om i sina värsta mardrömmar.
Ja, och enligt vissa media anser ju hon och hennes terroristvänner att valet egentligen redan är avgjort och hon är den nya statsministern.
Vem eller vad det är som fått henne att tro det är en bra propagandamakare, eller så är det valfusk.