Evighetsmärkt som en andhämtnings stilla rök återvänder in i djuret jag hade dig för given kristallklar avklingande i djupet försänks du i den blanka frånvaron jag är ekot, barnet omfamnad av en krona utan slut i vita rum skildras moderslösheten, den oförklarliga dygden den känslosamt talande huden oss emellan skriver tid, bär avtal...
Läs mer »












