När jag skulle lägga ner burken i vagnen fastnade blicken på burkens sida, där det stod ”Halal” och arabisk text.  Jag blev blixtförbannad och ställde resolut tillbaka burken. Högt och tydligt, så att butikspersonalen skulle höra, konstaterade jag syrligt, så som jag kommer ihåg det nu:

- Halalprodukter! Det var sista gången jag handlade i den här affären, hur faen kan den butiksansvarige uppmuntra köttproduktion som kommer från den plågsammaste slakterimetoden som finns, och som inte ens hör hemma i Sverige!

Här är burkjäveln. (Jag kokar fortfarande av raseri.)  Alla ni – som i likhet med mig  – vägrar stödja ritualslaktad köttproduktion, måste numera helt enkelt hålla ögonen vidöppna. I den mån det hjälper, förstås, eftersom det inte alla gånger framgår av märkningen. Alla konsumenter har rätt att göra aktiva val mellan produkter som går helt emot deras värderingar och rätt att vara fria från religiösa ingrepp i sin vardag.

Det blev ingen Lappkojs. Det blev pannkakor.

1.Damen med handväskan

Ett första exempel är från Växjö 1985. Vid en nazi-demonstration agerade en äldre dem med att slå sin väska i huvudet på en skinnskalle. Detta fångades på bild, en bild som blev en ”klassiker”. Vem kunde inte dra på munnen åt denna scen?

Budskapet var klart. Här såg vi en spontan folklig protest mot fördomsfullhet och ondska. Vad man därvid lätt missar är de principiella konsekvenserna.

Om våld mot politiska meningsmotståndare accepteras, vart leder det? Det kan bli som i Salem år 2000.  Ett mord som sedan har öppet hyllats av företrädare för AFA.

Växjökvinnans agerande innebar alltså ett angrepp på demonstrationsrätten och principiellt ett tillämpande av våld som politisk metod.
Hade det fortsättningsvis begränsat sig till damer, vevande med handväskor, vore det väl av mindre praktisk betydelse. Istället har det rullat på i två avseenden:

A. Våldet har blivit alltmer organiserat och allt grövre. Det begränsar sig inte bara till symboliska markeringar utan är fråga om allvarliga försök att fysiskt skada meningsmotståndare. Exempel från år 2009 är mordförsöken på Vavra Suk, redaktör för tidskriften ”Nationell Idag” och Erik Almkvist, ordförande i SDU.

B. Kriterierna på ”nazister” och ”fascister” har blivit allt vidare, så att de nu kan omfatta envar med kritik av det mångkulturella projektet. Även demokrater, som själva arbetar strikt med fredliga metoder, har blivit legitima måltavlor.

Denna utveckling har kunnat eskalera under många år, utan reaktioner från etablissemang inom media, politik eller juridik.  Tvärtom! Man har snarast uppmuntrat till fortsatt politiskt våld, på flera sätt:

• offren pekas ut som fredlösa genom stämplingar typ ”högerextremister”, ”främlingsfientliga”, ”rasister”, osv

• våldsverkarna har inte placerats där de hör hemma, dvs bakom galler

• de förses i media med plus-epitet, som ”antifascister”, ”politisk aktionsgrupp”, osv

• man relativiserar det grova våldet mot SD och ND – dels med hänvisning till att politiker från alla partier är utsatta, dels med hänvisning till det omfattande gatuvåldet och alla ”hatbrott”.

Man manar – lögnaktigt – fram en bild av ”kålsupare” och ömsesidighet, där offren för övergreppen själva skulle ha gjort sig skyldiga till motsvarande övergrepp.

2.Westerbergs uttåg ur TV-studion

Ibland gäller inte vanligt folkvett. Bengt Westerberg reste sig således ur TV-soffan på valnatten 1991, när Ian Wachtmeister och Bert Karlsson kom in i studion.

Som politiskt korrekt var Westerberg ”anständig” och företrädde en högre moral än Wachtmeister. Ett sätt att ge eftertryck åt sin egen förträfflighet blev att inte kunna tala med, eller ens vistas i samma rum som, de ”icke-rumsrena” ledarna för Ny Demokrati..

Bengt Westerbergs agerande gav en kraftfull signal. Detta förhållningssätt till politiska meningsmotståndare, denna aggressiva självgodhet, har sedan blivit normgivande: Med invandringskritiker skulle man inte kommunicera, gentemot dem gäller inte normala umgängesregler. De ska bara isoleras.

3.Faurissons besök

Året därpå, 1992, kom den kände historierevisionisten fransmannen Robert Faurisson till Sverige, för att – på inbjudan av Ahmed Rami – hålla föredrag om ”Förintelsen”.

Faurisson möttes av upprörda judar, som handgripligen ville hindra honom från att få möjlighet att tala. Eftersom han, enligt dem, hyste så avskyvärda åsikter eller skulle framföra så felaktiga faktauppgifter, var man beredda att s.a.s. välta det demokratiska spelbrädet över ända. Människor kunde i detta fall inte tilltros förmågan att göra sina egna bedömningar.

Behandlingen av Faurisson blev till en spjutspets och snöplog. Nu gäller samma undantag från demokratiska principer även kritik av massinvandringen och mångkulturen.

Detta ligger i linje med ett uttalande av David Goldman, företrädare för ”Hatewatch”, som ”övervakar internetsidor med ”hate speech”. I tidskriften Arena nr 3/98 sade Goldman:

”- Vårt mål är… att ringa in och marginalisera extremister, hålla dem borta från det legitima politiska samtalet.”

Samma tankespår är Åke Sander, fil doktor i praktisk filosofi, inne på i antologin ”Rasismens varp & trasor” från 1995. En stridsskrift, med Statens Invandrarverk som utgivare.

Sander pläderade där för att man ska ”klistra termen ‘rasism’ på fienden”.

Som fiende räknades då envar som närde ”idéer om gruppsärskiljande”, dvs ansåg att vi svenskar existerar som folk.

Vänsterpartiet och dess ungdomsförbund har sedan hakat på, med proklamationer om ”nolltolerans mot rasism”, där man uttryckligen manar till att riva ned affischer för meningsmotståndare och att ”blockera” deras möten.

Från Ung Vänsters webbsida ”www.nolltolerans.nu”:

”Nolltolerans.nu är en sida för dig som är antirasist. Här kan du anmäla rasistiska affischer, flygblad eller klistermärken så hjälper vi dig att få väck dem. Vi är trötta på att mötas av rasistpropaganda när vi är i skolan, på stan eller på bussen. Nu är det dags att vi verkligen gör något åt det!”

”Vi i Ung Vänster vägrar ge rasisterna mer utrymme. Vare sig det gäller naziklistermärken i trappuppgången eller sverigedemokrater i nyhetssoffan på tv. Vi säger: nolltolerans mot rasismen! Riv ner, klistra över, förstör!”

Ur ”Sveriges tragedi”:

”Vid valet 2002 vägrade brevbärarna i Mölndal att dela ut valmaterial från det valberättigade oppositionspartiet Sverigedemokraterna. De belönades med ett pris för civilkurage av deras fackförening.”

________________________________

Ska en omfattande samhällsförändring genomdrivas i strid mot folkets intresse, då krävs olika former av förtryck

Det finns ett ömsesidigt samband mellan å ena sidan politiskt förtryck och urgröpt demokrati, å andra sidan det mångkulturella projektet.

a) Demokrati

b) Vägen utför

c) Politisk korrekthet

d) Statligt kampanjande

e) Kriminalisera och jaga

f) Kluvet samhälle

g) Självstyre

Vad har du just nu läst?

Avsnittet och bilderna är återskapade, med mitt varmt tack, från Jan Millds Vitbok. Läs den i helhet, eller köp den här.

I en kommentar till de sverigedemokratiska förslagen riktade finansminister Anders Borg hård kritik mot sverigedemokraternas beräkningar över invandringens kostnader. Detta har fått Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson att utmana Borg på debatt om invandringens kostnader.

Jimmie Åkesson kommenterar:

- Att Anders Borg nu äntligen tar bladet från munnen när det gäller massinvandringens kostnader är bra. Att han kritiserar oss för att ha dubbelräknat dessa kostnader är dock mycket oroande eftersom det visar att vår finansminister inte förstått en så fundamental sak, som att merparten av de invandrare som vi släpper in i landet ett visst år fortsätter att utgöra en stor belastning på samhällsekonomin även de efterföljande åren. En intressant notering är att Svenskt Näringsliv, som Anders Borg i andra sammanhang brukar ha högt förtroende för, har kommit fram till en årlig kostnad för nyinvandringen som är flera miljarder högre än den som vi baserat våra budgetberäkningar på.

- Jag förutsätter att Anders Borg är beredd att försvara och förklara sitt anmärkningsvärda uttalande och utmanar härmed finansministern på en offentlig debatt kring massinvandringens kostnader, säger Jimmie Åkesson.

För vidare information:

Pressekretariatet

Tel: 08-50 00 00 55

E-post: presskontakt@sverigedemokraterna.se (Källa: MyNewsDesk)

Nu lovar åter igen Mona Sahlin och de rödgröna att de skall höja skatterna med 18 miljarder. Var slutnotan hamnar efter årets val om de rödgröna vinner återstår att se.

Skattebetalarnas förening har gjort en rapport som finns att läsa på Skattretande.se där man bland annat kan ta del av den handskrivna annonsen som Mona Sahlin hade i Expressen inför valet 1994 och vad som hände med Monas falska marknadsföring med löftet om skattehöjningen.  (Fria Nyheter)

Rapporten:
Isberg om babord

Länkar:
Skattebetalarnas förening
Skattretande.se

”Helt rätt och riktigt” Över 330 000 visningar på fem dagar. Sverigedemokraternas genomslag på nätet har varit enormt. Frågan är nu om de medvetet gjorde så att filmen blev stoppad.

– Vore jag i deras läge hade jag gjort likadant. De agerade suveränt ur ett pr-perspektiv, säger Harald Ullman, vd på Ullman PR. ” (Resumé)

PRESSMEDDELANDE: Efter att TV4 vägrat sända den reklamfilm som Sverigedemokraterna producerat, har partiet idag tillsänt TV4 en ny reklamfilm. Då TV4 tidigare menat att den ursprungliga filmen brutit mot lagen, har SD nu försökt tillgodose de av TV4 påstådda lagöverträdelserna. Detta har inte varit helt lätt då TV4 aldrig preciserat vad det är i den ursprungliga filmen som varit olagligt.

Erik Almqvist, produktionsansvarig, kommenterar:

- På tvärs med juridisk expertis, och med censurkritik från den danska regeringen som följd, har TV4 nekat oss att sända den reklamfilm som vi avtalat om. Utan precisering från TV4 avseende vad det är i vår reklamfilm som skulle vara lagvidrigt har det varit svårt för oss att anpassa oss efter TV4:s godtycke.

- Vi har dock gjort vårt bästa för att få bort alla element i filmen som TV4, ens med största fantasi, kan uppleva som politiskt stötande. Vi beklagar att politisk censur förekommer i Sverige, men ser nu fram emot att få se vår nya reklamfilm rulla i TV4 den 6-17 september.

Den nya filmen kan ses här

Högupplöst version här:

Mer information

Pressekretariatet

08-50 00 00 55

presskontakt@sverigedemokraterna.se (MyNewsDesk)

Nu är jag ganska mör. Sista dygnet har jag varit helt utan draghjälp.
Det betyder att jag har suttit ensam uppe halva natten och hela morgonen och lagt dubbla valsedlar i 3000 valbroschyrer, som nu ska distribueras ut till hushållen i en av alla värmländska kommuner.
Vilket slitgöra!
Jag tror det är det här som är den genuina meningen i  ”hets mot folkgrupp”, vilket herr Runar Filper ska få klart för sig, när jag lämpar av alltihop under dagen – bara för att hämta upp nya valsedlar som ska ut till vallkolakerna istället.

När denna dagen är till ända, så förtjänar jag ett glas fräscht vitt vin, tillbakalutad i en av lilla bibliotekets goa skinnfåtöljer. De har sett sina bästa dagar.  Det finns stickade koftor som har slitlappar i mocka på underärmarna.
Jag efterlyser något dito på fåtöljernas armstöd, för där är det nu blankslitet efter 15 års bruk.  Jag får fundera på den saken i kväll. Vem vet. Kanske kommer jag upp med några innovativa förslag till hur en framtidsfåtölj ska utvecklas. Med kräkpåse på en krok vid sidan av.
Jag tål nämligen inte alkohol särskilt bra längre, men skam den som ger upp.

UNT meddelar att Anders Königsson bestraffas med livstids avstängning från Sveriges Radio.

– Vi kan inte köpa tjänster av någon som gjort en politisk valfilm. Vi är ett public service-bolag och har tydliga regler, säger Andreas Miller.

– Det är jätteviktigt att vi har hög trovärdighet och att vi står fria politiskt och religiöst, kanalchefen för Radio Upplands och gör sin del för att avveckla demokratin i vårt land.

Han påstår att han skulle ha fattat samma samma beslut om det var något annat parti som Anders Königsson jobbat för, skriver Dagens Media.

– Vi köper inte tjänster av någon som gör politisk propaganda av något slag, säger han.

I  Dagens Medias kommentarer framkommer det dock att någon med koppling till SR medverkat i Centerpartiets valfilm.

”SD-sympatier värderas lägre än sympatier för andra politiska partier i United Minds / Aftonbladets väljarundersökningar.

United Minds redogör inte för hur deras respondenter faktiskt svarat i opinionsundersökningar, de siffror som publiceras av samarbetspartnern Aftonbladet är istället ett så kallat viktat resultat. Idag erkänner opinionschef Carl Melin att Sverigedemokraterna oftare förlorar än vinner på viktningssystemet.

- Sverigedemokraterna är ett parti som både viktas upp och ned i våra mätningar. I genomsnitt viktas det ner lite oftare än det viktas upp, säger Carl Melin till Fria Tider.

- Det beror helt på hur det ser ut månad per månad, fortsätter han.

När Carl Melin tillfrågas om han vill redogöra för hur United Minds viktat Sverigedemokraterna i de senaste opinionsundersökningarna avböjer han. Tidigare har han varit inne på att öppet redovisa de oviktade siffrorna för Fria Tiders läsare, men han väljer nu att backa från den idén.

- Vi redovisar inte viktningsfaktorn då vi i så fall riskerar att andra gör egna versioner av våra mätningar. Vi viktar för att få resultat som vi tror på och vill inte ihopkopplas med andra resultat.

Han förtydligar dessutom att United Minds började med sina väljarbarometrar 2009. Opinionsinstitutet baserar därmed sin viktning på hur respondenterna uppger att de röstade i valet 2006.

(Mattias Albinsson, Fria Tider)

”Vi viktar för att få resultat vi tror på.”    Tanken med opinionsmätningar är inte att frisera resultatet så att det ser ut som det man personligen vill tro på, utan för att spegla ett resultat som det går att lita på.

Det slår mig en sak. Det kväljande med detta är att medierna påstår att mätningar som dessa låter avgöra om SD får vara med i slutdebatterna, eller inte.  Det är alltså lätt för väljarundersökningar att få SD att hamna under spärren tillräckligt ofta för att tillmötesgå hur tv-medierna vill ha det – goda skäl att vägra SD att delta.

Fast… idag behöver de inte ens ett skäl. Tv4 uppger att de struntar i om JK ger SD:s reklamfilm fritt fram; de tänker inte sända den i alla fall…

UPPDATERAT: I Danmark sänds information som borde gå ut i rikstäckande svenska medier. Se video här.

PRESSMEDDELANDE: Sverigedemokratiskt pip-ljud förbjudet i radioreklam – SD vädjar till Europarådet om att hörsamma den danska regeringen

2010-08-31 15:08

Under måndagen meddelade SBS-radio att Sverigedemokraterna inte får använda ordet ”invandringsbroms” i den radioreklam som partiet handlat upp i SBS kanaler.

SD gjorde därför en ny version av reklamen där ordet ersätts med ett pip-ljud. Idag meddelar SBS Radio att partiet inte heller får använda pip-ljud. SD vädjar nu till Europarådet om att hörsamma den danska regeringens krav på diskussion kring den svenska politiska censuren.

Sverigedemokraternas pressekreterare Erik Almqvist kommenterar:

- Mindre än tre veckor innan valet upplever vi nekade tidningsannonser, censurerade budskap i TV- och radioreklam, censurerade censurljud, utfrysning från partiledardebatter, sabotage mot våra valstugor osv. Dansk Folkepartis partiledare Pia Kjærsgaard kunde inte ha mer rätt när hon jämför svensk demokrati med en bananrepubliks.

- Vi vädjar nu till Europarådet att hörsamma den danska regeringens efterfrågan om diskussion kring det demokratiska tillståndet i Sverige, samt valobservation av det svenska valet. Redan i valet 2006 krävde Sverigedemokraterna valobservatörer då vi i val efter val upplever valsabotage i valrörelse såväl som i vallokaler. Det är dags att Sverige tar sitt demokratiska ansvar genom att rättvist och tolerant behandla även de som inte delar etablissemangets åsikter.

Mer information

Pressekretariatet

08-50 00 00 55

presskontakt@sverigedemokraterna.se (MyNewsDesk)

Läs också :

Danska regeringen: ”Sverige ett u-land vad gäller yttrandefrihet”

”Svensk gammelmedias starkt odemokratiska behandling av Sverigedemokraterna inför valet den 19 september föranleder nu att även blickar utanför Sveriges gränser börjar riktas mot faktumet att den svenska demokratin är av en ytterst tveksam natur. I Danmark uttrycker nu den danska regeringen, inklusive stödpartiet Dansk Folkeparti, stark oro inför det svenska valet och vill att EU skall skicka valobservatörer för att se så allt går rätt till.

I Danmark har Dansk Folkeparti, med Pia Kjærsgaard i spetsen, hårt kritiserat det svenska debattklimatet, där etablissemanget med alla till buds stående medel försöker censurera och försvåra för Sverigedemokraterna att nå ut med sitt budskap till befolkningen.

Men svenska politiker och massmedia har skakat av sig kritiken och inte ens bemödat sig om att sakligt argumentera för sin inställning. Förmodligen på grund av att etablissemanget anser att Dansk Folkeparti är ”främlingsfientliga”, och är enligt den uppfattningen inte ens värda att bemöta.

Men nu får svenska makthavare och massmedia svårare att värja sig, då kritiken från våra grannar börjar närma sig orkanstyrka, och fler kritiker ansluter sig till DFs uppfattning.

Det borgerliga partiblocket VKO, att liknas vid den svenska Alliansen, gick igår ut och hävdade att yttrandefriheten är under hård press i den svenska valkampen.

”Det nationalistiske svenske parti Sverigedemokraterne er udsat for grov censur i den svenske valgkamp”, menar Venstre, De Konservative och Dansk Folkeparti i ett gemensamt uttalande.

De tre partierna menar att Europarådet bör sända valobservatörer till Sverige.

Venstres [Danmarks största parti, närmast att liknas vid Moderaterna] ordförande i utrikesutskottet, och tillika förman för den danska delegationen till Europarådet, kommer att ta upp ämnet vid rådets nästa möte i oktober. Före valet den 19 september finns det inte tid.

Det skulle vara lämpligt att sända observatörer till det svenska valet. Jag kommer att ta upp en diskussion med Europarådets medlemsstater huruvida vi ska sätta Sverige under en eller annan form av övervakning, så att vi säkerställer demokratin i framtiden, sade Michael Aastrup Jensen.

VKO ser ett flertal demokratiska problem i den svenska valrörelsen. Dels att TV4 resolut vägrar att sända en kontroversiell reklam för Sverigedemokraterna, dvs. att tv-kanalen valt att tolka lagarna utan att vänta på ett beslut från de juridiska instanserna.

VKO kritiserar dessutom den svenska valprocessen, där väljarna offentligt måste plocka på sig valsedlar från de olika partierna innan de går in för att rösta bakom en monter.

De Konservativas utrikespolitiska talesman, Naser Khader, anser att:

Sverige är ett u-land när det gäller yttrandefriheten. Det måste finnas någon som talar om för svenskarna att det är censur det handlar om. Detta hör inte hemma i ett skandinaviskt land år 2010.

Dansk Folkeparti anser att Europarådet omedelbart bör skicka valobservatörer till Sverige:

Situationen är mer grotesk i Sverige än i Östeuropa, säger DFs partiledare Kjærsgaard. ”   (Läs resten på PI)

Äntligen får omvärlden upp ögonen för vad som håller på att hända här och inser att det vi larmat om längre faktiskt är allvar. Vi tar tacksamt emot all hjälp vi kan få.

Talesmannen i utrikesfrågor, Michael Aastrup Jensen, meddelar i Jyllands-Posten att han tänker ta upp frågan om svensk politisk censur på Europarådets nästa möte. Han föreslår att rådet att sända valobservatörer till Sverige inför valet den 19 september.

”Det vore på sin plats att sända observatörer till det svenska valet. Jag kommer att ta upp en diskussion med Europarådets medlemsländer om vi bör ställa Sverige under en eller annan form av övervakning så att vi säkrar demokrati i framtiden”, säger han till tidningen.

”Det svenska partiet Sverigedemokraterna är utsatta för grov censur i den svenska valkampanjen”, menar både Venstre, De Konservative och Dansk Folkeparti.

”Någon måste tala om för svenskarna att det här är frågan om censur. Det hör inte hemma i ett skandinavisk land i 2010″, säger Naser Khader.

DF uppger att de omgående ska sända valobservatörer till Sverige.

- Förhållandena i Sverige är groteskare än i Östeuropa, förfasar sig Pia Kjærsgaard.

Källor:

• Metro
• Berlingske
• Jyllands-Posten
• Politiken
• DF: Sverige overholder ikke internationale standarder for afholdelse af parlamentsvalg

• Pia Kjærsgaard (DF): Allvarligt bekymrad för Sveriges utveckling

”Trots att islams skrifter och många muslimer i ord och handling visar att deras ”religion” är allt annat än fredlig och tolerant, fortsätter indoktrineringen”, skriver Knute.. Hur dumma tror makthavarna att folk är egentligen?

” Och vem skulle tro att feminister en gång var kvinnor som brände sina BH i protest mot männens dominans, när en nutida feminist rekommenderar sina medsystrar att gå i sopsäck av hänsyn till män och deras okontrollerbara drifter?

- Ja, vem vill tro oss när vi säger att färgen ”röd” en gång betydde motsatsen till ”brunt”?

Ordet terrorism ska bytas ut mot ordet kriminalitet eller, hör och häpna, icke-islamisk aktivitet, lanserat av Storbritanniens förre inrikesminister Jacqui Smith.”

Då är det en i sanning frisk fläkt att läsa på PI om att Italien istället vägrar erkänna islam som en religion.

”Anledningen som anges är uttalanden från extrema muslimska imamer, månggifte och de muslimska invandrarnas oförmåga att iakttaga italienska lagar om kvinnors rättigheter och jämställdhet. Beslutet innebär bland annat att moskéer och andra muslimska lokaler inte får del av de skatteavdrag som erkända religioner i Italien får.”

”PRO, Pensionärernas Riksorganisation, tycker inte att det finns ett motsatsförhållande mellan pensionärer och invandrare.
- Tvärtom är det så att många invandrare gör ett jättebra jobb inom äldreomsorgen. Den skulle fungera väldigt dåligt om vi inte hade invandring, säger Maja Fröman, presschef på PRO.”

Jag frågade helt enkelt Fröman vilka fakta hon baserade uttalandet på, och hon ska ha en eloge för att hon svarade. Det är inte så vanligt idag.

Hon svarade:

Här är exempel på statistik från Framtidsutredningen 2009 (PDF-filen fick jag leta upp själv), från Stockholms stad.

”I Stockholms stads personalstyrka når andelen upp till cirka 26 procent, vilket ganska väl speglar andelen utrikesfödda av den arbetsföra befolkningen i staden.

De vanligaste yrkena bland utrikesfödda anställda i kommunen är undersköterska, vårdbiträde, personlig assistent och barnskötare.”

Detta stämmer också med min personliga erfarenhet. Angående arbetskraftstillgången står följande i rapporten:

”Redan idag möter såväl kommunala som privata välfärdsproducenter i Stockholms län en tuffare konkurrens om arbetskraften än i övriga Sverige. Kommunerna och de privata entreprenörerna bör därför tillsammans arbeta för att öka intresset för jobb inom välfärdsområdet. Fler ungdomar måste helt enkelt utbilda sig och skaffa sig behörighet – främst för yrken inom vård och omsorg.

För Stockholms stad gäller det dessutom att fortsätta arbeta aktivt för att marknadsföra staden som en attraktiv arbetsgivare. Samarbete sker idag med flera utbildningssamordnare.”

Sedan finns förstås ändå arbetslösa inom vårdsektorn, både svenskfödda och invandrare. Jag håller helt med dig om att det behövs ökad satsning på äldreomsorgen, det finns mycket i övrigt att önska.

Framtidsutredningen hon citerar och hänvisar till talar om Stockholms stads personalstyrka, vilket för det första inte speglar hela Sverige.  För det andra duger den inte som statistiskt underlag att bygga ett påstående på, som faktiskt påskiner att om det hängde på den svenska vårdpersonalen, så skulle äldreomsorgen inte fungera. Det var det här som fick mig att reagera mycket kraftfullt.

26% motsvarar inte en fjärdedel av den sammantagna personalstyrkan på 42.000 som enligt Framtidsutredningen finns i Stockholm. Vidare finns ingen vink om inom vilken sektor av äldreomsorgen de invandrade resurserna arbetar; det har betydelse  i sak om de utrikesfödda arbetar inom satsningarna påde särskilda boenden som inrättats för explicit invandrade åldringar med krav på att få tala sitt eget språk och behandlas i enlighet med sin egen kultur. En sorts äldreomsorg som uppkommit helt till följd av invandringen, med andra ord.  Det får vi inte veta.

Det intressanta i dokumentet är att de påpekade 26% av utrikesfödda i Stockholms stads personalstyrka inte alls motsvarar andelen anställda invandrare i äldreomsorgen! 26% är den totala andelen anställda utrikesfödda i hela Stockholms stad, där de vanligaste yrkena är  vårdpersonal – men det säger ingenting om hur många procent av dem som är anställda inom äldreomsorgen.

Resten av citatet i Frömans svar handlar om en vision som vill uppnås om högre och mer utbildning för utlandsfödda, vilket är lovvärt, men visioner är inte samma sak som hur de verkliga förhållanden ser ut. I synnerhet bevisar dokumentet inte  det Fröman påstått i Expressen, om att ”äldreomsorgen skulle fungera dåligt om det inte vore för invandrarna.”

Så länge det finns ett betydande antal arbetslösa arbetssökande svenska undersköterskor  – i hela Sverige – finns ingen större risk för att landets äldreomsorg skulle fungera dåligt, om vi inte hade invandrare.

Är det då samvetsfullt att gå ut i Expressen och påtala en dels konstruerad och dels förskönad bild av invandringens avgörande betydelse för äldreomsorgen i Sverige?  Inte minst med tanke på att Frömans uttalande – avsiktligt eller ej – dels förnekar och dels förklenar den omfattande arbetslösa svenska vårdpersonalen som finns till förfogande, men som inte får anställning och vars kompetens inte utnyttjas med anledning av de kraftigt nedskurna, för att inte säga slopade, resurserna inom särskilt äldreomsorgen.

gt.expressen.se

KRÖNIKA ”Goebbels skulle ha applåderat dig, Jimmie Åkesson” skriver A-C Marteus på Expressens ledarblogg. Men notabelt är att Sverigedemokraterna före leveransen av valfilmen till TV 4 – som utan närmare beskrivning kallade den för ”hets mot folkgrupp” – konsulterade jurister som intygade att filmen på intet vis stred mot svensk lagstiftning. Gardering, alltså.

Uppfattningen delas av bland andra av Per Hultengård, mediajurist på Tidningsutgivarna. Sverigedemokraterna har därför valt att anmäla sin film till justitiekanslern för att få en snabb utredning. De har även anmält tidningarna Resumé och Dagens media, som i likhet med Sverigedemokraterna har publicerat valfilmen på sina hemsidor och därmed måtte ha gjort bedömningen att den inte bryter mot någon lag.

Ann-Charlotte Marteus:

Sverigedemokraternas reklamfilm är så groteskt rasistisk att Joseph Goebbles hade hoppat jämfota av förtjusning om han sett den.

Det giftiga tankeklimatet står sig i alla väder hos våra fascistiska tv- och tidningsredaktioner i Sverige. Särskilt hos Marteus. Det är inte första gången. Hon har gjort det till sin livsuppgift att hata SD, helt oavsett vad de åstadkommer och vad de står för, och till sin hjälp har hon sin magstarka fantasi. Vad gör filmen groteskt rasistisk ? I min mening är det hon.

…framställ judar som något annat än människor, något mindre än människor. Framställ dem som vidunder, som djur. Vänj folket vid det. Sedan går vi vidare till nästa steg.

Judarna, vidundren och djuren frammanas ur Marteus egen vämjeliga föreställningsvärld. Hon ser inte ens sympatisk ut, om det nu hör till saken. Artikeln är så besinningslöst fientlig att den chockerar mig. När enkla åsikter övergår i patologiska utgjutelser så vaknar mentalvårdaren inom mig och blir diagnossökande. Vad projicerar människan egentligen?

Vem är hon? Enligt källorna är hon starkt inspirerad av marxismen och en radikalfeministisk människa som inte anser att liggsår, blöta blöjor och uttorkning inom äldreomsorgen är ett tecken på vanvård. Hon skrämmer mig. Hon skrämmer hela äldreomsorgen. Stäng dörren. Regla noga.

Det verkar undgå hela journalistkåren att Sverigedemokraterna kritiserar att etablissemanget urskiljningslöst finansierar rasistiska organisationer och nätverk vars kvasireligiösa målsättning är att utrota judarna. Alla icke-muslimer, för att vara riktigt exakt. Ingen vettig människa kan vara för något liknande. Att svenska folket faktiskt har andra intressen i livet, samt helt åsidosatta egna frihetliga rättigheter, är tyvärr av underordnad betydelse för makthavarna.

Läs Koranen om vilken framtid vi har att se fram emot när islam får för stort svängrum. Glöm inte heller bort vilka som står för det eskalerande våldet i samhället och vilka som är offer för det. Sedan bör nog fult folk (som Marteus) se sig själv i spegeln för att få veta vilka som sanktionerar den tragiska utvecklingen. Filmen framställer för övrigt ingen människa större eller mindre än någon annan, utan vilken utgiftspost som blocken prioriterar framför en annan.

Filmen handlar om vi vill räta upp ryggen på den krökta demokratin eller inte. Den talar om att både en röd och en blå regering under flera decennier har gjort sig maktfullkomliga och överflödiga genom att systematiskt motarbeta och manipulera folkviljan. Detta sker genom kontroll av den tredje statsmakten, medierna, som gör sitt metodiskt yttersta för att undanhålla befolkningen sanningen om vilka prioriteringar som görs på deras bekostnad; hur de tar sig uttryck, och i vilken tröstlös skala det sker. Samtidigt framhåller de en djupt förskönad motsatsbild till den tragiska DDR-verklighet som de har byggt upp bakom kulisserna.

Att Sverigedemokraterna avslöjar hur det förhåller sig med avsvenskning till förmån för islamisering, exempelvis genom en mörk men harmlös valfilm, hotar makteliten så till den grad att den utlöser förnekelse av hysteriska mått. Se bara på hur Marteus apar sig. Inte bara för att hon är betald för att göra det, utan för att hennes medmänskliga värdegrund inte ens når upp till förmågan att uppfatta liggsår och uttorkning som vanvård.

Inte första gången Marteus går för långt med att projicera sina sjuka fantasier på oskyldig grupp.

SD ställer, i filmen, pensionärer mot invandrare.

Jag faller inte i fällan att slentrianmässigt återanvända medierna retoriska knep om grupp-mot-grupp. Mot-tänket är deras. Det här är ingen film som jag tycker ställer någon mot någon annan. Varken individ, grupp eller verksamhet. Grupptänket är journalisternas propagandaprodukt, för vilken de själva bär ansvaret. Med en sådan output för all omvärldstolkning blir hela samhället förkastligt bestående av olika grupper ställda mot andra. Inte bredvid för att synas i sömmarna, av någon märklig anledning.

Vilken grupp ställer Marteus SD mot? Alla, vad det verkar. Sedan sitter hon under sin hemmagjorda godhetsgloria och har den falskt filantropiska vänligheten att utsätta Jimmie Åkesson för så brutalt vidriga personangrepp att det kan vara frågan om övergrepp:

Jimmie Åkesson tappar håret. Ser ni? Den brutala, primitiva skinnskallen bryter fram. Hans ljusa kavaj övergår i en grön nylonnyans. Får muddar. Blir en bomberjacka. Hans putsade skor växer ut till stålhättekängor. SD har visat sin rätta karaktär. Hat.

Marteus har inte visat något annat än hur lågt under alla anständighetens gränser hennes eget motstyckeslösa hat får henne att sjunka. I egenskap av arbetsgivare gjorde Expressen rätt om de bad henne söka hjälp och gick ut med en framförd offentlig ursäkt för hennes beteende, för själv befinner hon sig inte på en planet där hon har tillräcklig kontakt med varken verkligheten eller sig själv för att komma på den tanken.

Hon fortsätter bara sitt korståg med oförminskad styrka:

Och veckans ”kvinnofridsutspel” framstår nu tydligt som det kväljande bedrägeri det är. Man säger sig vilja arbeta mot våldtäkter. Och framställer sedan, i sin film, invandrarkvinnor och barn som äckliga undermänniskor.

Jaså, barn också? Jag har svårigheter att urskilja ett enda, men vad som är sanning eller fantasier verkar vara fullständigt irrelevant för henne. Att förminska och förolämpa människor för att de har andra åsikter än hon, tycker hon tydligen är rättfärdigat. Vilka framställer hon själv som äckliga undermänniskor? Hennes människosyn står liksom högre i kurs och därför även över lagen om diskriminering och hets mot folkgrupp :

Den som väljer att rösta på Sverigedemokraterna i valet, efter detta, kan inte riktigt förvänta sig att bli betraktad som en anständig människa.

Låt henne stå för det.

Det här är en valfilm och i valfilmer är det vanligt att man presenterar alternativ att välja mellan och det handlar om att vara mer för ett alternativ än man är emot ett annat. Man driver ingen framgångsrik eller ansvarsfull politik genom att fokusera på att vara mer emot något än man arbetar för det man tror på. I filmen framställs alltså alternativen att vara för den fortsatta oförminskade invandringen eller att vara för en tryggad ålderdom och fullgoda pensioner. Man kan precis lika gärna vända på steken alltså. Det ena alternativet i filmen utesluter nämligen det andra, så att de framställs med varsin nödbroms att välja mellan är fullt berättigat.

Det är också ofrånkomligt så att det är den misslyckade invandringspolitiken som är producenten till de här alternativa valen, varav journalisterna försvarar ett av dem in i absurdum samtidigt som de inte gör någon självkritisk reflektion över att de finner det motbjudande när det hela illustreras på film…

Vilka alternativ vi ser i filmen är helt enkelt resultatet – vägskälet – av den etablerade politikens vanstyre, men vad Marteus gör är skjuta skarpt mot budbäraren. En tydlig aspekt som undgår Marteus är att filmen talar om att det är vi, du och jag, som väljer hur vi vill ha det.

Och invandrarna framställs som en flock blodtörstiga spöken i svarta slöjor som, med barnvagnar som vapen, försöker tränga sig fram i välfärdssamhället och stjäla pensionärernas resurser.

Här avslöjar Marteus sin syn på burkaklädda människor, vilket inte har ett dugg med SD att göra. Vad hon proppar bilderna fulla med är egna negativa värdeladdningar. Blodtörstiga spöken med barnvagnar som vapen. Hade någon av oss dödliga uttryckt oss på samma förklenande vis så hade det renderat i polisanmälningar samt krigsrubriker om främlingsfientlighet i samma tidning, som faktiskt subventionerar den här hatkampanjande dyngan.

Är det bara när folk ur hennes egen politiska ”grupp” vräker ur sig något som är i närheten av det här, som det inte är frågan om rasism? Så, vad tycker hon att pensionären i filmen framställs som, och vilken funktion tycker hon rollatorn får? Hon ger ingen analys av det. Ändå är det två ”grupper” som beter sig likadant i filmen – kapplöper med varsina rulldon. Hetsen riktas mot vilken folkgrupp? Pensionärer eller politiker? I ena fallet är det ”groteskt rasistiskt”, i andra fallet överväger man inte ens den tanken. Det är det som är inkonsekvent ”politiskt korrekt”.

Marteus…inse en sak. Filmen framställer bara människor iklädda burka. Sedan är det – tydligen – upp till var och en att läsa in sina egna värderingar i detta. Filmen föreställer en pensionär med rollator som kapplöper med burkaklädda kvinnor med barnvagnar för att komma i ekonomisk första hand. Har Marteus kanske fördomar om vilka de burkaklädda människorna måste vara? De kan vad mig anbelangar lika gärna föreställa våra politiker.

Expressenkrönikören är inte klar där. Hon har mer att vräka ur sig, utan ett uns krav på sig själv att förmedla fakta.

I själva verket skulle äldreomsorgen förstås kapsejsa på ett ögonblick om det inte var för alla invandrare som arbetar där. Men det argumentet biter inte på SD-anhängare.

Nej, och det finns ett bra skäl till det. Jag är mycket intresserad av hennes dolda statistik på alla invandrare som påstås jobba inom äldreomsorgen, för där har jag jobbat till och från under större delen av mitt liv och inte haft en enda invandrad kollega. Det beror inte bara på slumpen. Den främsta orsaken är kanske att många invandrarkvinnor av religiösa skäl är förbjudna att arbeta utanför hemmets väggar.

Tänk att vissa i Sverige kan uppbära livstids bidragsförsörjning genom att åberopa arbetsbefrielse av religiösa skäl.

Eftersom arbetslösheten hos undersköterskor är gråtfärdigt hög, och bara växer, måste utspelet om att hemvården står och faller med invandrare avfärdas som substanslös. Nej, förresten – lögn. Jag har på bekommen anledning tillskrivit Maja Fröman, presschef på PRO. Det är hon som sått fröet med att ha uttalat sig i Expressen om att ” invandrare gör ett jättebra jobb inom äldreomsorgen. Den skulle fungera väldigt dåligt om vi inte hade invandring.” Vilka fakta baserar hon det uttalandet på? Med tanke på undersköterskors höga arbetslöshet finner jag det fullständigt absurt att äldreomsorgen står och faller med invandrarna.

Invandringens vapendragare kanske blandar ihop saker och ting. Vi har däremot dörrknackande invandrare som utger sig för att vara undersköterskor från hemvården och som rånar våra gamla. Det är ingen hemlighet ens för de sanningsoförmögna journalisterna, som bara ignorerar att informera om nackdelarna med mångkulturen. Problemet är så omfattande att det har framtvingat behov av vårdlegitimationer till anställda inom många kommuner. Många har det redan. (Ytterligare en onödig utgiftspost som är till följd av vadå?)

Däremot kapsejsar äldreomsorgen av att resurserna skärs ner för att läggas på den viktigare invandringen istället, samtidigt som även antalet äldre vårdbehövande invandrare inom äldreomsorgen ökar. Det måste ha varit ett finansiellt mastermind som tänkt till här!

För de (SD) struntar ju i pensionärerna. Nej, låt mig vara tydlig: De ger fullständigt fan i gamla kärringar och gubbar. Fullständigt. De utnyttjar äldre medborgare för sina själviska syften: att få röster så att de kan ta sig in i beslutande församlingar och bedriva hatpolitik.

Hon menar antagligen att de etablerade partiernas röstfjäskande i invandrartäta områden, bland sin importerade röstboskap, är ett utslag av ren gärningsgodhet i jämförelse. Skillnaden är att Sverigedemokraterna vill pensionärerna väl, medan blocken bara är intresserade av vilka röster de kan utvinna av en invandring som de redan nu är ur stånd att kontrollera och som inte ens våra pensioner kommer att kunna försörja .

Lyss till vokabulären och med vilka respektfulla epitet hon omtalar våra äldre. Kom också ihåg vilken hatpolitik som diskriminerar svenskarna och har ställt pensionärer och sjuka utanför välfärden för att fortsätta bedriva en massinvandring som faktiskt inte fyller något svenskt behov. Det är helt OK att säga så, för det är faktiskt varken flyktingar eller arbetskraft det handlar om.

Rätt ska vara rätt. Jag gillade inte heller filmen för att den var mörk och olycksbådande i sin framtoning. Man bör helst inte associera sitt eget varumärke med något som kan uppfattas negativt. Mina tankar går osökt till Apotekets reklamfilm, där Metro gick ut med att 800.000 blev livrädda för Apoliva-reklamen. Jag förstår alltså obehagskänslan som själva miljön kan frammana. Men ”rasistisk”?

Men visst, på ett vis kan jag hålla med. Burkor är ju faktiskt rasistiska symboler, men det är inte SD-anhängare man hittar under dem. En tröst i sammanhanget är att Apoliva aldrig sålt så bra som efter den omdebatterade filmen.

Anders R Olsson, expert inom yttrandefrihet, ser inte heller att filmen ska vara föremål för hets mot folkgrupp.

Då måste man påstå något negativt om gruppen.

Den grupp som med hela det politiska etablissemangets goda minne är både omtalade, omskrivna och behandlade negativt i alla sociala och politiska sammanhang är Sverigedemokrater. Här kan man tala om hets mot folkgrupp. Deras lika rättigheter skyddas varken av det stora skämtet som utgör våra diskrimineringslagar eller demokratiparagrafer. Jag kan inte göra annan bedömning än att Marteus rabiata utfall är bra valarbete för SD. Ingen vill härefter rösta på ett block som befolkas av elaka människor som hon. Hennes artikel skrämmer bort folk mer än både Apoliva och SD:s valfilm tillsammans. Sug på den sura, Expressen.

(Publicerad i Politiskt inkorrekt)

• Lästips på thoralfs blogg: Ann-Charlotte Marteus sjuka hjärna

http://valaffisch.se/

I SvDs brännpunkt publicerar Jimmie Åkesson en replik till Jerzy Sarnecki, som lyder som följer:

Replik (SvD):

- I sin artikel ”SD:s rapport får icke godkänt” lyckas kriminologen Jerzy Sarnecki med konststycket att först verifiera merparten av de faktauppgifter som framförs i vår rapport ”Dags att tala klarspråk om våldtäkterna” för att sedan fullständigt döma ut rapporten i sin helhet (Brännpunkt 26/8).

Om man sållar bort det personliga tyckandet, insinuationerna och de retoriska knepen från Sarneckis text och istället koncentrerar sig på verifierbara fakta så kan man konstatera följande:

•Sarnecki verifierar SD:s påstående om att Sverige har mycket höga tal av anmälda våldtäkter. Han verifierar också att BRÅ konstaterat att det ökade antalet anmälningar inte bara kan förklaras med en ökad anmälningsbenägenhet utan att det även beror på att våldtäkterna faktiskt ökar i antal.

Trots ovanstående kommer Sarnecki till den märkliga slutsatsen att SD har fel när vi säger att vi nu upplever en våldtäktsvåg.

•Sarnecki bekräftar också SD:s uppgifter om att den enda svenska forskning som finns på området har visat att invandrarnas överrepresentation i brottsstatistiken inte kan förklaras med socioekonomiska faktorer.

Trots detta hävdar Sarnecki sedan att orsakerna till överrepresentationen i huvudsak är just socioekonomiska faktorer. För att styrka sitt påstående hänvisar han till en pågående undersökning som inte offentliggjorts och vars kvalitet det alltså är helt omöjligt att bedöma.

Viktigt att framhålla är att det knappast spelar någon större roll för den kvinna som får sitt liv förstört om våldtäktsmannens drivkraft skulle vara kulturellt betingad eller socioekonomiskt orienterad. Det har heller ingen inverkan på slutsatsen att massinvandring genererar fler våldtäkter.

Inget politiskt block i något europeiskt land har lyckats hitta ett recept mot de integrationsproblem som genererar den låga socioekonomiska status bland invandrarna och som i sin tur sägs vara förklaringen till att vissa invandrargrupper är kraftigt överrepresenterade som våldtäktsmän.

JIMMIE ÅKESSON (SD)

partiordförande

Martin Ezpeleta, AB (Bild: bloggportalen.aftonbladet.se)

Martin Ezpeleta (Aftonbladet) gör en  travesti på något han kallar för: frågan som PK-eliten inte vågar ta i. Anar jag en långsamt vaknande samvetsångest inom journalistkåren? Njaä..

”Det finns ett jäsande problem i Sverige”,teatraliserar han. ”Ett problem som media och politiker systematiskt tystar. Som ingen vågar ta upp, trots att statistiken talar ett entydigt språk: arbetarklassens överrepresentation i statistiken över grova våldsbrott. ”

Där kom självmålet. Bingo!

Många tycker att parafrasering är skitjobbigt, men det är egentligen ett nyttigt verktyg i elementär konflikthantering. Att parafrasera innebär att man med egna ord återberättar vad man upplever att andra har sagt, som om det vore exakt så de tyckte. Vanligtvis säger det här massor om den som parafraserar och mindre om de parafraserade, men det hjälper faktiskt alla andra runt omkring att förstå vilket begränsat, eller haltande budskap som återreflekterats, vilket ger möjlighet att korrigera det. Om man får komma till tals i pressen på demokratiskt lika villkor, vill säga. Det är säkert inte Ezpeletas syfte, men ändå.  Han lär omsider – den tuffa vägen -  bli varse om att den dagen kommer, när han önskar att han använde tryck- och yttrandefriheten klokt, medan den fortfarande fanns.

Låt mig först för ett ögonblick anta att Ezpeleta är totalt omedveten om att invandrarna kallar sig själva ”Sveriges nya arbetarklass”, vilket gör att han sparkar på dem han medels identifikation försöker vara språkrör för i alla väder och oavsett vad.  Närmare bestämt: en klass utan både arbete och arbetare.
För det andra tror han kanske att den folkliga förståelsen för etablissemangets beröringsångest blir större om han  bagatelliserar och skämtar bort det faktum att väljarna (läsarna) ser det som ett allvarligt demokratiskt problem att maktfaktorerna i landet  ignorerar landets viktigaste ödesfråga.

Jag tror Ezpeleta har missat det, men SvT Sydnytt gjorde ett belysande reportage från Örtagård i Rosengård, Malmö, över det ”jäsande problemet som media och politiker tystar” – vilket nu Ezpeleta själv lyckas illustrera hur man gör med sin artikel. I samband med det reportaget skrev PI, att  där mörkar man inte med svaren på frågan om varför sossarna är största partiet där. Varför?

”För socialbidragen,” svarar en muslimsk kvinna utan blinka.
”Nysvenskarna är den nya arbetarklassen, därför röstar vi på sossarna”, svarar en så kallad nysvensk man som fått veta det av sossarna och dessutom tror på det, vilket PI tyckte närmade sig lyteskomik, när vi vet hur få av Rosengårds invånare det är som egentligen arbetar.
Ett annat bidrags- och kravlöshetsparti, Vänsterpartiet, kommer på andra plats hos Örtagårdens väljare.

Ezpeleta får alltså självrättfärdighetspanik och skriver en artikel som förlöjligar kärnproblemet. Och folket. På så vis fortsätter han hålla de allvarliga åsiktsförhållanden som råder i landet på mentalt avstånd. Och slipper frammana någon förståelse för varför de uppkommit. Konfliktlösning är inte hans grej. Han är snarare den konfliktskapande sorten, som många andra av hans föga pressetiska sort.

”Det är dags att media och modiga politiker ställer sig den viktiga men obekväma frågan:
Har Sverige verkligen råd att ha så många arbetare? ”, gör han sig lustig.  (Läs hela monologen här)

Han menar den helt befogade kritiken (också av arbetsmarknadspolitiska skäl) av makthavarnas oförminskade intag av – inte minst – somaliska analfabeter, vilka ger sitt bidrag till svensk välfärd med att vara en växande belastning på samhället.

Jag antar att den passiva framförhållningen passar hans egen tveksamma moral l i egenskap av att vara en arrogant återbetalningssmitare av svenskt studielån på cirka en halv miljon, något som i min mening är ekonomiskt bedrägeri mot svenska folket. Helt i linje med den kravlösa politik som bedrivs.

Till CSN,    Till min arbetsgivare,    Så får ni mig att betala (Här berättar han bl.a. hur svenska myndigheter ska anpassa sig till honom och hans argentinska värderingar – han vill av någon anledning arbeta i Sverige, men betala skatten i Argentina…)  Lösryckta citat:

”I min värld är vita kuvert oviktiga. När ni vill kommunicera något viktigt, använd gula kuvert. Då vet jag att jag sitter i klistret. Så är det i Argentina.”

”Jag är van att tjafsa med indrivare och annat ockerslödder som ni.”

”Till mina arbetsgivare -nuvarande och framtida: Ni ska inte dra av skatt på mitt arvode eller lön. Inte en krona!  Jag betalar inte skatt i Sverige. Ni ska bara snällt sätta in pengarna på mitt konto eller i ett brunt kuvert.”

Att visa förakt mot en institution som givit honom möjligheter att utbilda sig, då studieskulder är högst frivilliga att ådra sig, anser jag är diskvalificerande för debatten om vilka som kostar det svenska samhället.  Han skulle ha en så uppfostrande snabb och tung örfil, att håret bytte sidobena.

Arbetare, även utifrån, kommer alltid vara välkomna att leva här om de bidrar till den gemensamma välfärden, annars är den varken gemensam eller – särskilt länge – en välfärd får någon.  Det här är en självklarhet som står ivägen för de politiskt korrekta vision om att en utopi ska fungera i praktiken.  Invandring förutsätter att det finns både arbete och bostäder som motsvarar invandringens storlek, när behoven för den egna befolkningen är tillgodosedda.  Det går rimligtvis inte ta emot fler människor än som kan ges möjlighet till självförsörjning, eller som från början till slut tar ut mer ur samhällskontot än de under sin livstid sätter tillbaka in.  Allt står och faller med balans och ett gemensamt mål. Med den övervägande muslimska invandringen från noll- till lågutbildade länder med en förtrycksideologi förklädd till religion på sin agenda har vi varken eller.

Jämlikhet- och likställdhetssprincipen förlorar alla förutsättningar att fungera så länge varenda människa ska ha tillgång till samma välfärd och land oberoende av vilka mål och insatser de bidrar med till det.  Kvaliteten på både land och välfärd blir därefter och de som efter ett fungerande koncept byggt upp välfärden har minimalt intresse av att folk kommer hit och praktiserar  vad som undergrävt både ekonomi och demokratin i deras egna hemländer. Allt börjar med självet. Du börjar med att arbeta för att skapa ett bra liv för dig själv och de dina, och om du lyckas med det får du utrymme att tänka på andra som lyckas sämre. Hur du väljer i det avseendet – samla överflöd  eller dela med dig – avgör kvaliteten på din personliga humanitet. Det är din avkastning och ditt val.  Men. Idag ger politikerna oss ingen möjlighet att gå tillväga på det normala sättet, vilket ger en konstruerad skenhumanitet där vi berövas förutsättningar och beskattas till misärnivå för att i första hand tvångsförsörja en befolkning vars ideologi inte ens vill oss väl i något avseende i gengäld.  I den här förklaringsmodellen finns inte plats för vår a) främlingsfientlighet b) rasism c) diskriminiering, eftersom den kräver detsamma av samtliga som vill leva här. Thats it.

Det går rimligtvis inte ta emot fler människor än som kan ges möjlighet  till självförsörjning, eller som kostar samhället mer än de under sin livstid kan återgälda. Välfärdsprincipen utgår dessutom från att var och en bör sätta in mer än vad de tar ut, inte bara ligga på plus minus noll – hela tiden. Strävan efter det senare är dock ett rimligt krav att ha på en annan samhällsmedborgare.

Det är ingen hemlighet att vi övervandras av en majoritet bidragstagare, eftersom invandrarna är så uppmuntrade  av politikerna att komma hit med bara sig själva i present, att många av dem tror svenskarna inget hellre vill än att försörja dem – och därför inte skäms det minsta över varför de faktiskt är här.  Frapperande många är närmast stolta över att få kosta oss arslet.

Detta kan man säga är en konstruerad kulturkrock, initierad av hycklande mångfaldsvansinniga politiker, som handlar om att politikerna i ett politiskt självändamål har marknadsfört och iscensatt ett ömsesidigt kaotiskt ”missförstånd”, som hade varit undvikligt om de utverkat en demokratisk, ärlig folkomröstning om vad Sverige skulle användas till.  Folk har inte blivit tillfrågade. Det är roten till det folkliga missnöjet, för att inte vid det här laget säga: rosenraseriet. Vi har blivit brutalt påprackade något vi inte fått tillfälle vare sig syna eller godkänna och har sedan blivit hotade att bara gilla läget.

Mona Sahlin: ”Vi ska inte bara acceptera mångkulturen, vi måste gilla den.” Betyder: vi ska inte bara ha likriktade åsikter, utan hysa särskilda känslor på beställning.  Kommer vi närmare ett radiostyrt myrsamhälle, än så, utan tänka på diktatur? Mångkulturell integritet i en liten ask: om du inte frivilligt är som vi vill, så måste vi tvinga dig till det. Du ansvarar helt själv för dina val.

Ett samhälle kan inte innehålla olika identiteter, livsstilar, mål och värderingar – som dessutom motstrider varandra – utan att det får negativa konsekvenser för demokratin.

Invandringskritiker är fruktansvärt medvetna om att det primära ansvaret för den bisarra situationen i Sverige inte är invandrarnas, utan politikernas- så det vore tacknämligt om åtminstone journalisterna bar fram problemet för vad det är, istället för att hitta på ett sambandsförklaring som inte finns på dagordningen: ”främlingsfientlighet.” De som är oss mest främmande är faktiskt de etablerade politikerna.

Kritiken riktas alltså mot politikerna, vilket naturligtvis inte innebär att invandrare är ansvarsbefriade för sina handlingar och vilka val de gör här.  Jag håller etablissemanget ytterst ansvariga för varenda mord, våldtäkt och nedbränd skola som kommit till följd av den okontrollerade massinvandring som vi inte har bett om, utan snarare bett om ska besinnas och anpassas till den arbetsmarknad och bostadssituation vi i realiteten har.  Därför är det av yttersta vikt att informera folket  om vad politikerna faktiskt redan vet, men undanhåller dem i rädsla för att sanningen om problemen vi har idag är till följd av deras naiva, kompetenslösa politik.

Vi behöver inte fler av den mänskliga gråstenen i säcken, än vad Sverige klarar av att generera på egen hand, främst genom Sveriges stora arbetslöshet.

Ezpeleta avslutar stolt ”krönikan” med  :
”Texten /../kan tyckas absurd och nästan skrattretande. Men så skulle det kunnat låta om Sverigedemokraterna hade utsett arbetarklassen till sin fiende – i stället för, som nu, muslimerna.”

Skulle inte tro det. Jag inser rätt fort att Ezpeleta avsagt sig allt som har med verklighetsförankring att göra. Han tycks helt omedveten om att i moskéerna mässar imamerna om att det är förbjudet för muslimeratt arbeta åt  icke-muslimer. De betraktar våra generösa bidrag som den skatt (Jizzya ) som de otrogna (enligt Koranen) ska betala till de troende muslimerna.

Det är alltså den urskiljningslösa massinvandringspolitikens representanter, som släpat in det här över tröskeln , som är måltavla för kritik. Glänta på fönsterluckorna en aning, Ezpeleta, så står det snart klart att det inte bara är uttalade Sverigedemokrater som kritiserar det politiska vanstyret, utan praktiskt taget varenda en, som inte arbetar med-, eller på annat sätt har personlig vinning av att försvara massinvandringsindustrins stadiga tillväxt.

Smugglingen (som om det behövdes) av asylsökande till Sverige ökade lavinartat efter förra valet och den bara fortsätter öka.  Vurmen för ”papperslösa flyktingar” är ingenting annat än fjäsk för illegala invandrare – som oföraktat utgörs av en majoritet intoleranta muslimer – som haft råd att betala minst 100.000 för att komma hit för att få åtnjuta en kravlös tillvaro med livstidsförsörjning  på vår bekostnad.

En sorts frivillig människohandel, alltså, som enstaka aktörer tjänar miljarder på, men också ”offren” gör det, som vårt politiska geschäft uppenbarligen uppfattar som en investering i den skattefinansierade offentliga sektorn att högprioritera. Vore det inte långsiktigt klokare att låta skattebetalarna få gratis tillgång till den förstklassig   sjuk- och tandvården, eftersom det nu är på deras hälsa, ork och motivation som allting annat hänger och när det är de som faktiskt betalar för den?  Svenska befolkningen har förmånen att vara utsatta för korruption och bedrägeri från alla håll.

Vilken dubbelmoral ligger det inte  i förslaget att lagstifta om utökning av brottsliga människors rättigheter ?  Ska illegal invandring alltså uppmuntras och belönas? De ska ha lagstiftade samma rättigheter som de legala invandrarna och oss själva, vilket för det första inte kommer motiverar en käft att söka asyl på lagliga grunder. 95% av de ”papperslösa” är inga flyktingar, utan illegala invandrare som köpt fri tillgång till vårt välfärdssystem.

Man får alltså anledning att fundera över politikernas grad av egen privata inblandning, med tanke på att den här verksamheten kommer att bli (praktiskt taget) juridiskt oantastlig efter valet.

”Hittills i år har 17.000 irakier kommit till Sverige. Hur många av dem som smugglats vet man inte, men enligt Ahlbäck är det talande att 95 procent av dem saknar dokument.” (DN, 2007)

”Enligt Rikskriminalpolisens information får man betala mellan 100.000 och 200.000 kronor för att bli smugglad till Sverige och under de senaste elva månaderna har knappt 19.000 personer sökt asyl. Detta innebär intäkter på upp till fyra miljarder för de 20-tal ligor som enligt Rikskriminalen står för människosmugglingen till Sverige.” (SvT 2009)

Sedan har vi det berömda mörkertalet, som brukar överträffa även den vildaste fantasin. Och alla dessa ska enligt etablissemangets nya grundlag får samma rättigheter som vi,  plus vad vi själva inte har – gratis vård, gratis allt.  Deras många gånger rätt så tveksamma rätt till bidrag år ut och år in löper heller ingen risk att ifrågasättas av partipiskade socialtjänstemän och biståndsbedömare. I gengäld hoppas makthavarna att det importerade röstboskapet kommer se till att hålla  kvar sina skenvälgörare vid makten.  Fjäsk, löften och bjudningar i invandrartäta områden med kommunala skattemedel vet inga anständiga gränser.

Invandringen har blivit en industri som sysselsätter otaliga byråkrater, en självkokande gryta, som kockarna inte vill sluta spetsa eller vrida upp värmen på. Kommunerna och privata initiativtagare får statsbidrag för att ta emot ”flyktingar”, en lönande verksamhet för den kommunala ekonomin. Multikulturalismen – det vill säga islam, eftersom den hycklande ”mågkulturen” ifråga bara handlar om att bejaka och bekräfta en enda kultur  – har blivit etablissemangets överideologi och får inte ifrågasättas;  det skulle olyckligtvis äventyra hur den mycket lättkränkta majoritetsinvandringen  lägger sina röster i valet.

Det är främst – även om det knappt märks länge – socialdemokraterna som använder massinvandringen i politiskt syfte. Det tog dem flera decennium, nu  har de äntligen lyckats såga av den gren de själva sitter på – välfärdssamhället. Inte bara för att invandringsindustrin kostar arslet, utan för att det fungerande svenska konceptet håller på att bryta samman: samhällssolidariteten.

Ezpeleta; sug  en aning på din kollega Janne Josefssons erkännande i maj 2010:

”Jag tillhör en yrkesgrupp som förskönat det [mångkulturen] riktigt ordentligt och hållit inne med och dolt väldigt mycket. Det är ett av de värsta sveken vi journalister gjort oss skyldiga till under åren jag jobbat i alla fall.”

Tyvärr kommer till och med Ezpeleta bli motarbetad av de politiskt korrekta i det nya enpartistyret, den dagen han finner det högst väsentligt att underrätta allmänheten om en åsikt, eller en illavarslande sanning, som inte alls faller i smaken på de självförhärligande makterna.

• Läs en mycket belysande artikel om bl.a. journalister av en frustrerad polis

Lösryckt ur artikeln:

”I de fall som media informerats korrekt, oftast av poliser som arbetar direkt med dessa företeelser, väljer journalisterna att inte publicera sådant som inte stämmer överens med deras egen politiska uppfattning och journalistiska intentioner.”

och:

”Man väljer helt att förtiga uppenbara fakta. Det som inte syns i tv eller skrivs i tidningar existerar helt enkelt inte för vanliga människor. Så hjärntvättas effektivt befolkningen av de personer som utger sig för att sprida sanningen och att informera korrekt.

Tyvärr har jag tvingats konstatera att de flesta journalister inte är objektiva förmedlare av information, utan subjektiva agitatorer med egen politisk agenda. Att låta personer med annan uppfattning komma till tals, i sann demokratisk och öppen anda, är inget som passar dessa politiskt tendentiösa proffstyckare.

Jag har upplevt en frustrering och maktlöshet inför denna förljugenhet. Har frågat mig själv om det över huvud taget fanns något jag kunde göra och kom fram till två saker.

Denna anspråkslösa artikel har skrivits i förhoppning om att fler ska ifrågasätta den information vi dagligen matas med via konventionella nyhetskanaler.

Det andra jag rimligtvis kan göra är att ta ställning politiskt. Tidigare har jag traditionellt alltid röstat på ett visst politiskt parti. Eftersom jag insett det lönlösa i att få gehör för mina synpunkter inom de etablerade partierna så har jag beslutat att rösta på Sverigedemokraterna.

Jag ska vara ärlig och säga att jag varit tveksam ett tag men ser nu ingen annan möjlighet. Sverigedemokraterna är det enda parti som har civilkurage nog att ta bladet från munnen och säga sanningen om de saker jag väl känner till från min polisiära verklighet.”

Skeppsråttorna får svårt att se sina väljare i ögonen längre och hoppar över från både höger och vänster:

• Socialdemokrat blir Sverigedemokrat

Lästips Lars Ohlys (V) kritiserar invandringspolitiken , men vad gör han?

Man kom fram till att det är alldeles korrekta påståenden, samt att Sverigedemokraterna är de enda som vågar ta upp dessa tabubelagda ämnen.

Jämför det nu med programledaren och Gudrun Schymans påstående i Agenda:

- Du läser statistik som fan läser bibeln, sa Schyman till Åkesson.

- De flesta våldtäkter begås onekligen av svenska män, sa Karin Hübinette – flera gånger.

En kraftig sprängladdning orsakade en brand på en restaurang vid Kalendegatan 22 mars. Smällen var så kraftig att fastigheter på andra sidan gatan också skadades. Skolor sprängs och bränns ner för miljarder hela tiden.  Mord. Våldtäkter. Överfall. Åldringsrån, som aldrig förr och utan motstycke i svensk historia.

I Nya Sverige har den skrämmande nya brottsligheten blivit vardag. Hur gick det här till?

Nu kröns löpsedlarna  av nya svarta rubriker: Fem bussar och en taxi har beskjutits i Malmö sedan i fredags kväll. Polisen har  inga spår efter den eller de personer som ligger bakom den senaste tiden beskjutningar i centrala Malmö. Färdmedlen i Sverige har fått rutorna sönderskjutna. Senast besköts en buss på Drottninggatan i förmiddags.

– Det rör sig inte om något kraftigare vapen, tröstar oss Göran Billberg, informationsansvarig hos Malmöpolisen. Troligtvis en luftpistol eller ett luftgevär.

Jaså. Det förändrade ju hela trygghetsbilden och vi sover gott igen.

Jag känner mig äcklad av hela utvecklingen.
Polisen rubricerar händelserna som skadegörelse. Detta mot bakgrund av att de inte vet om så lätta vapen skulle kunna orsaka större skada än materiella. Vad spelar det för roll, när det handlar om uppsåt. Vad som är uppsåtet kan förstås bara av idén att beskjuta bussar fulla med passagerare.

Det här ska rubriceras som mordförsök och som den serie terroristattacker som det är frågan om. Vad krävs för att rätt rubricering på alla dessa systematiska och oupphörliga, allt värre terrorhandlingar ska användas? Att ingen människa kommit till skada ännu är bara en tillfällighet. Eller; psykiska men är väl tillräcklig skadeverkning…Folk lever rädda på gatorna idag.

– Visst har det hänt att ungdomar har kastat sten på bussarna förr, men att skjuta när bussen är full med passagerare.Vi har aldrig sett något liknande, säger polisen.

Skräcken ökar hos de bussburna Malmöborna. Det låter nästan överkänsligt. Det är ju för det första bara frågan om helt normal skadegörelse…

• Sydsvenskan
• SVD

Not.
Terrorism (från latin terror ‘rädsla, fruktan’) avser det systematiska användandet av våld eller förstörelse, särskilt mot civila mål, för att med hjälp av rädsla tvinga fram politiska eller andra typer av förändringar.Terrorhandlingar är kriminaliserade på flera samtidiga nivåer i nästan alla länder i världen och betraktas som ett av de grövsta brotten som kan begås.

Uppdaterat:

Våldet i Malmö blir allt grövre, 45 skjutningar – bara hittills i år -, och då räknar man inte med skottlossningar från luftvapen, som mot bussarna.

Schyman till Åkesson i debatten om eskalerad våldtäktsstatisik

Aftonbladets rubrikval om debatten i Agenda mellan Jimmie Åkesson och Gudrun Schyman skvallrar om på vilken patetisk nivå man tänker gadda ihop sig i en för barnen föredömlig vuxenmobbing.  Sorgligt.  När inga andra billiga härskartekniker fungerade, så övergick Schyman i enkelriktade personangrepp. Och hon ska vara veteranen i sammanhanget.

Låt den här bilden stanna och tala för sig själv. (Politiskt Inkorrekts stillbild ur debattprogrammet)

När både Gudrun och programledaren Karin Hübinette formligen överröstade Åkesson med att det är svenska män som begår de flesta våldtäkterna, så fick jag en veritabel förljugenhetsstroke och gick därifrån för att försöka få ned pulsen med en extra tekopp Valeriana.

”Ni blundar för hedersförtrycket,” sa Jimmie.
- De flesta våldtäkter begås onekligen av svenska män, svarade Karin Hübinette , döv för något annat, och upprepade sedan lögnen som ett självintalande mantra. Därmed bekräftades Jimmies påstående.

Agendas Karin Hübinette är syster till toppmoderaten Hillevi Engström. Karin Hübinette efterträdde Lars Adaktusson som programledare för Agenda. Det innebär också rollen som ”opartisk” moderator i politiska debatter. (Yeh, right…)

Min genomgående uppfattning av inslaget var att Åkesson istället för nyfikenhet utsattes för en  direkt inövad och fördomsfull aggressivitet från första början, och detta från två håll som pinsamt märkbart var av samma uppfattning. Oprofessionellt. Sändningen andades en i förväg uppgjord överenskommelse om att inte låta Jimmie få avsluta eller utveckla en enda mening, utan att  både Schyman och Hübinette skulle hacka sönder den med påståenden som inte underbyggdes med fakta, utan med subjektiva önskeargument.

Det blev ingen debatt. Åkesson blev varse om att diskutera med Gudrun i ett odemokratiskt hatmedium är som att läsa tidningen när det blåser.  Dessutom satt 2 opartiskt inbjudna ”gäster” i soffan efteråt och väntade som gamar på sin tur att helt oemotsagda få förvränga det Jimmie fick sagt, lägga ord i hans mun som han varken sagt eller tyckt – samt fördöma SD efter den politiskt korrekta gängse misskrediteringslistan. Åsiktsmaskineriet bestod inte oväntat av före detta folkpartiledaren Bengt Westerberg (grundaren av massinvandringen och den som första stenen ska kastas på) och vänsterslängda Nisha Besara, chefredaktör på Dagens Arena. ”Besara har bland annat skrivit debattartikeln ”Skippa debatten med Sverigedemokraterna” för SSU:s medlemstidning Frihet för ett par år sedan.” (PI)

valaffisch.se (klicka för större bild)

Gudrun förlorade all respekt på att försvara sin  passiva politik kring Sveriges  nya genre av våldsbrottsproblematik med att -direkt- angripa de klassiska könsrollerna i Sverige.  Som om svenska män hade samma kvinnosyn som män från islamstyrda länder. Jimmies blick mot Gudsruns och hennes uppvisning i ogenomtränglig genuspräktighet var obetalbar. Hennes likgiltighet inför de nu oräkneliga brottsoffrens lidande och död i mångkulturkrockens namn var djupt beklämmande.

Gudrun stod tillintetgjord när Jimmies påpekande att hon – som förväntades stå på kvinnornas sida och egentligen vara den mest upprörda över utvecklingen – hade ”kämpat på barrikaderna” genom att fega med sin totala frånvaro när våldtäktsoffren som mest behövde hennes  engagemang.

”Medan Gudrun Schyman talade om mäns strukturella förtryck av kvinnor, fortsatte Jimmie Åkesson att driva sin tes om att män med utländsk bakgrund begår flest våldtäkter”, skriver AB.

Varken Aftonbladet eller Schyman insåg varför han behövde göra just det. Det ”strukturella förtrycket” (där våldtäkter är ett av inslagen) kommer nämligen med massinvandringen och dess attityd till kvinnor. Inte minst till svenska kvinnor, som oftast är föremålen för dem.

– Vi har inte många våldtäkter för att vi har många från andra länder, utan för att vi ser ett mönster där män tror sig ha tillgång till kvinnors kroppar, säger Gudrun Schyman.

– En stor del av de våldtäkter vi har i dag är importerade, svarar Jimmie Åkesson.

– Man kan ju läsa statistik som fan läser Bibeln, säger Schyman.

Det vet hon säkert av egen erfarenhet, emedan Åkesson visste att han skulle presentera både färsk statistik  och ett åtgärdsprogram för att minska våldtäktsstatistiken.  Nu på onsdag.

Det ville ingen höra på, för det är ju just det här som gör Åkesson till en nagel i ögat på politikerna. Under tiden som de gör allt för att mörka, förneka och förfalska statistiken, så kommer Åkesson hela tiden och förstör alltihop med besvärande fakta och ny statistik som har den obehagliga förmågan att styrka vad han säger.

Jimmie var den enda som kammade politiska poäng på att komma med  konkreta förslag på hur man  – här och nu – skulle kunna göra något för att minska antalet våldtäkter. Schyman kom inte med någonting, hon orerade bara runt i sitt genusperspektiv, vilket Jimmie log överseende åt.

Schymans åtgärder, så vitt jag kunde bena ut ur svadan, handlade om att ”åberopa ett långsiktigt arbete med att ändra strukturer i samhället genom utbildning”. Betyder:  (   )

Nota bene:
Anmälda våldsbrott har den högsta noteringen sedan statistiken började föras. (Affes statistikblogg)
Under den senaste tioårsperioden har de anmälda våldsbrotten ökat med 49 procent. Det anmäldes fler våldsbrott under första halvåret 2010 än under hela 1975 och 1976 tillsammans.

Inte helt oväsentligt för Gudrun borde vara vilka män och varifrån dessa kommer ”som har detta mönster”, där de inte bara tror sig ha tillgång till kvinnors kroppar, utan är uppfostrade att se dem som en egendom och där det är förenligt med deras normer att använda våldtäkter som en (öppet uttalad) krigsföring mot svenskar.  Frågan om varför invandrarkvinnor i sjal sällan våldtas, berördes inte.  Det är ju inte svenska män som lever i den förhistoriska kollektiva våldskulturen, som får våldtäktstatistiken att skena iväg i samma takt som massinvandringen fortsätter i oförminskad skala.

En kvinnliga domare i Sydafrika fick genom ren envishet våldtäkt att räknas som ett brott mot folkrätten och en krigshandling. Året var 1998!  (Maja Kirilova Eriksson, professor i folkrätt)  Hedersrelaterat våld är en kollektiv handling. (Källa)

– Ska vi utvisa svenska män som begår våldtäkter då? frågar Schyman.

När man inte tror det kan bli pinsammare, så kan det alltså det. Vart ska vi utvisa svenskar, Gudrun? Det krävs ett annat hemland för en utvisning, eller som snarare är rätt benämning: självförvållad tillbakavisning. Det vore väl praktiskt om det fanns en juridisk möjlighet att utvisa även svenska kriminella, men för vår (s.a.s) egen produkt har vi faktiskt ett slags eget reklamationsansvar.  Det ansvaret har vi inte för andra länders kriminella. Vi utsätts också för brottsmotiv ur något som inte finns i vår kultur: heder- och krigsbegrepp. Vi vet att hedersvåldet och de ökade våldtäkterna är kulturellt betingade. Detta uppmanas begås mot oss bl.a.  i Koranen, Gudrun, och den skenverkligheten har inte våra svenska barn indoktrinerats med i skolorna!
Låt det förbli så, om du nu är inne på en utbildningslinje för att få bukt med våldtäktsstatistiken – vilket vi nu fått all anledning att betvivla.

”Genuskunskap i skolorna ska lösa våldtäktsproblemen”- allvarligt, Gudrun?
Invandrarna dominerar våldtäktsstatistiken av en anledning.  Kvinnoförtrycket ingår i deras kultur och ”religion”  och Schymans genustrams i skolutbildningen kommer bara ge dem ytterligare en anledning att gå till DO! Vi kommer kränka deras rättigheter att få begå brott mot icke-muslimer och kvinnor, i Guds namn, och för att inte tillmäta männen högre värde!

Vad som ramade in debatten var Jimmies upplysning om att han inte hittade ett endaste konkret förslag från Feministiskt initiativ, som berättade hur Fi tänker-, eller ens vill bekämpa våldtäkter. Att ett feministiskt parti undviker komma med adekvata förslag på hur man ska lösa problemet med våldtäkter och hedersrelaterat våld – som drabbar främst kvinnor – fick Schyman att framstå som en hycklare av rang.

Det var Åkesson, inte Schyman, som höll fram bilden av iranskan Sakineh Mohammadi Ashtiani, som ett stort blåmärke i tv-rutan. Hon symboliserar vad som faktiskt tillhör muslimers normala vardag och vars morbida kvinnosyn de tar med sig hit.

Vi har bland de minsta lönelyftorna i världen, ändå återkom Gudrun envist till detta som vore det ett problem större än det hedersrelaterade våldet som massinvandringen fört med sig. Jag förstår om Åkesson inte fann löneklyftorna relevanta för den akut hotade jämnställdheten genom islamiseringsprocessen som härjar sönder Sverige.  Gudrun fattar uppenbarligen inte att ett parti som hennes kommer bli det första att upplösas, när Sharialagarna vinner inträde och mark, för enligt Koranen har inte kvinnor samma värde som män! Gudsruns genusperspektiv skymfar islams viljeförklaring, vilket hon uppenbarligen inte är påläst om.  Ändå är det – pinsamt nog – Gudrun som ur sin omedvetna rosa bubbla mästrar Åkesson:

– Du är så okunnig att det är ganska genant. Du har ett kunskapsförakt som jag tycker är pinsamt.

Missminner jag mig inte (vilket jag önskar) var det dessutom hon som nyligen gjorde något radikalt åt kvinnornas löneklyftor med att elda upp hundra tusen, istället för att – exempelvis – betala en arbetslös kvinnas studieskulder med dem. Det tilltaget kallar jag varken för bildning eller systerlighet.

valaffisch.se (klicka för större bild)

Läs med fördel Julia Ceasars söndagskrönika i Snaphanen, där hon bl.a. lämnar en omutbar analys av vad som utmärker batikhäxor. Det är alltså de kvinnor från företrädesvis socialistiska rödvinsvänstern som sväljer massinvandring och mångkultur med både lina och agn, utan att  ifrågasätta vad det innebär för dem själva eller deras efterkommande generationer. De är bepansrat politiskt korrekta i allt som angår invandring och genusfrågor. För givet arbetar de ofta i invandringsindustrin och har alltså personlig vinning av att massinvandringen fortsätter i oförminskad skala.
De vet någonstans, innerst inne, att självbilden som ”god och rättvis mot hela världen med andras pengar” inte är riktigt klarlagd, eller ens demokratisk, och det gör dem herkuliskt aggressiva och arroganta mot alla som påminner dem om sin förljugenhet. De som inte bekräftar deras master mindness upplevs som existentiella hot och sorteras automatiskt in i facket ondskefullt ”Fult folk” och anser:  ”De kallas rasister”.

De värsta charlatanerna bland dem (journalisterna och politikerna) bor långt från invandrartäta områden och det gör att de kan hålla fast i den politiska inställning som de stöptes ur under 1960- och 70-talen, när kvinnorörelsen fortfarande rörde på sig. ”Sedan dess har de ingenting sett, hört eller förstått av världens utveckling och kommunismens sammanbrott.”  Kvinnors rättigheter engagerar dem inte längre, eftersom de redan har dem. De tror de är bestående oavsett politiskt och kulturellt avseende. Nu handlar det bara om pengar och makt.

Agenda- debatten belyser att konsekvenserna av den heliga kon islam måste rättfärdigas oavsett på vilket köns och vilken befolknings bekostnad. Schyman får det särskilt svårt att kombinera Feministiskt Initiativ med islamiseringens påbud på ett trovärdigt sätt. När dessutom en hetsig programledare tvångsmässigt ljuger rakt ut i etern, medveten om  tungt motbevisande fakta, så förstår man vad klockan är slagen.

Islamförespråkare är inga politiska bundsförvanter. Islam är en självändamålsenlig kraft som inte bara varnar utan utlovar utplåning av allt annat, utom sig själv. Ideologin är en i genomskärning djupt odemokratisk, kvinnoförtryckande, djurplågande, jämlikhetsfördömande, omänsklig, rasistisk och härsklysten våldsideologi.  Vi ska alltså låta vårt sunda förnuft och vetenskapliga utveckling styras av efterutvecklade kulturers irrationella rädsla för innehållet i substanslösa ”hemliga” budskap som en outbildad profet på 570-talet fantiserade ihop under en period på 20 år, som enda sättet att manipulera till sig personlig uppmärksamhet och makt över andra. Förmodligen var han mobbad som barn och hämndlysten.

Så. Varför våra ”folkvalda” har anammat just Islams hittepåprogram och dess representanter i en destruktiv och dödslängtande kamp mot det egna folket, övergår mitt förstånd. Hur fan började det?  Stödet för islam genomsyrar nu alla samhällets olika bärande beståndsdelar, men hur mycket av stödet är äkta, frågar jag mig, och hur mycket av det motbjudande islamfjäsket beror på ett infiltrerat hot utifrån.

Henrik Emilsson är det senaste offerexemplet på hur långt islamiseringen av politikerhjärnorna  gått. Hans personliga åsikt stack inte  i ögonen ens på de värst hänförda shariabejakarna, ändå hjälpte det honom inte att göra en ynklig pudel, utan karriären – ja, den rök ändå.  Utifall att. Bara för att. Sverigedemokraterna har inte fel. Förtrycket vi talar om ser ut så här. Och det är bara början.

Debatten mellan Schyman och Åkesson var alltså ovanligt het, tyckte Expressen.se:s retorikexpert Barbro Fällman, som anlitats för att få folk att börja snedfokusera på något annat än debattämnet.
Hon sa sig reagera på att FI-ledaren kallade den betydligt yngre SD-ledaren för okunnig.
- Hon tillrättavisar honom, säger Fällman.

Nej då, Gudrun kör med de politiskt korrekta  härskarteknikerna. Förminskning, förlöjligande och personangrepp framför att ge sig in i en ärlig debatt som bara skulle framhäva hennes underlägsenhet. Det behöver man inte vara retorikexpert för att begripa, bara en vanlig anhängare av den oförskönade verkligheten.

Inte heller behövs en retorikexpert för att förstå att det var Gudrun Schyman med sitt ”expendable-parti” som man kastade fram som ett köttben till hunden för att ge sken av att Sveriges Indoktrineringstelevision minsann ger SD en demokratiskt chans att komma till tals inför valet.  Programmet borde byta namn till Dold Agenda.

25/8
Uppdaterat!

P1: SD:s brottssiffror stämmer