Om mig

Jag heter Isabella Victoria W Ohlson (aka I. Mendrix) och kommer  från Värmland. I maj  kom jag upp i den aktningsvärda åldern av 47 år, så nu börjar allt handla om att prioritera tid för de intressen jag värdesätter mest: politik och skrivande. Jämte mitt eget skrivande har jag i huvudsak arbetat som lektör och redaktör, sedan 2004. Eftersom det är ett socialt isolerande arbete har jag vissa år omväxlat vardagen med korttidsvikariat inom mentalvården.

I 25-årsåldern blev jag frilansande journalist, mest för att jag inte kom på något annat yrke där skrivandet stod i fokus. Några år senare gick jag en vidareutbildning i tv-journalistik på Poppius/JMK i Stockholm, men journalistiken kom aldrig att  tilltala mig särskilt mycket.  Jag ville redan då vara fri och obunden i mitt skrivande.

Periodvis medverkade jag hellre ( främst) i vecko- och månadspressen som både  novellist och krönikör, samt publicerades i ett antal antologier och  kulturtidskrifter. År 2003 hoppade jag av mediebranschen helt, mest för dess allt mer framträdande inspirationskväsande och odemokratiska  politiska likriktning, och jag tillhör inte de osjälvständigt tänkande, påverkbara eller viljestyrdas skara.

I 35-årsåldern ledde mitt andra intresse för psykologi och psykiatri in mig på en vårdutbildning, där jag blev mentalvårdare och undersköterska.   På hobbynivå läste jag juridik och funderade efter en tid ganska seriöst på ett yrke som försvarsadvokat. Det var innan jag tappade tron på vår rättssystem som något absolut; innan jag insåg att likhet inför lag och demokrati bara var en definitionsfråga och något högst relativt.

Samhället är elitiskt präglat. Vilka rättigheter man tillerkännes har  alltmer kommit att handla om vem man är i samhället och vilka politiska åsikter man hyser.  I ett samhälle som styrs av elitism och godtycke, där erhåller utvalda grupper en särskild position, status, eller tilldelas särskilda privilegier och obefogade mervärden på bekostnad av andra.

Förr trodde jag att jag oroade mig över triviala saker, men nu inser jag att jag inte oroade mig tillräckligt. I alla fall inte tillräckligt tidigt.

Jag vill röra om i den så kallade politiskt korrekta debatten.

Jag har ett eget liv också. Det märks inte lika mycket, men det finns där. Hus, livskamrat, bil, 3 katter och 2 hundar. Det finns mycket text om allt möjligt i mina gömmor. Det gäller bara att hitta den genre man tycker bäst om: poesi, kortprosa, krönikor, åsiktsartiklar eller kåserier.  Läskunnighet är alltså en rekommenderad bra början på den här bloggen.

• Suppleant och sekreterare i distriktsstyrelsen, SD Värmland

Sockerbitar till kaffet är min personliga blogg.  Jag skriver inte å något partis vägnar här. Jag ber allmänheten  respektera att min privatpersons åsikter inte nödvändigtvis är synonyma med ett särskilt parti.